Arbetstidslagstiftningen

Finlands arbetstidslag (872/2019), som är i kraft sedan ingången av 2020, följer EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88/EG). Huvudsyftet med arbetstidslagen är att skydda arbetstagares säkerhet och hälsa genom att fastställa minimikrav för hur arbetstid och vila ska ordnas.

Arbetstidslagen

I arbetstidslagen föreskrivs minimikrav för dygnsvila, genomsnittlig arbetstid per vecka, nattarbete och semester. Lagen tillämpas både på arbete som utförs på grundval av ett arbetsavtal och arbete som utförs på grundval av ett tjänsteförhållande. För personer under 18 år tillämpas dessutom lagen om unga arbetstagare. 

Arbetstidslagen tillämpas bland annat inte på arbete som till följd av de uppgifter som hör till arbetet och arbetstagarens ställning i övrigt ska anses innebära att arbetstagaren leder ett företag, en sammanslutning eller en stiftelse eller en självständig del därav eller sköter en självständig uppgift som direkt kan jämställas med sådant ledande. Därmed omfattas till exempel expertarbete av arbetstidslagen, men det finns flera undantag från tillämpningen av arbetstidslagen. 

I sista hand regleras arbetstiderna av kollektivavtal för respektive bransch och eventuellt även av lokala avtal inom de ramar som fastställs i kollektivavtalen. Genom arbetstidslagen ges omfattande befogenheter att i kollektivavtal avvika från den nationella arbetstidslagen.

Viktiga punkter i den nya arbetstidslagen

Vid allmän arbetstid är den ordinarie arbetstiden högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka. 

  • Arbetstiden per vecka får dock ordnas så att den i genomsnitt är 40 timmar under en tidsperiod av högst 52 veckor, utan att den ordinarie dagliga arbetstiden på åtta timmar överskrids.
  • När allmän arbetstid iakttas är övertidsarbete per dygn arbete som överstiger åtta timmar om dygnet. 
  • Övertidsarbete per vecka är arbete som överstiger 40 timmar i veckan utan att vara övertidsarbete per dygn. 
  • Om det har avtalats om en veckoarbetstid som understiger 40 timmar, är mertidsarbete sådant arbete som utförts utöver den i arbetsskiftsförteckningen antecknade ordinarie arbetstiden och som inte är övertidsarbete. 
  • De nya bestämmelserna om flextid kan tillämpas om minst hälften av arbetstiden är sådan att arbetstagaren självständigt får bestämma dess förläggning och arbetsstället. 

I periodarbete är arbetstiden ordnad så att den under en period av tre veckor är högst 120 timmar eller under en period av två veckor är högst 80 timmar.

  • Periodarbete får endast användas för sådant arbete som föreskrivs i lagen. 
  • Arbetstagaren ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar. Enligt den nya lagen är alltså huvudregeln även för periodarbete en oavbruten dygnsvila på 11 timmar. Dygnsvilan får dock av skäl som hänför sig till arbetsarrangemang förkortas till nio timmar. 
  • Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång per sju dagar får en minst 35 timmar lång oavbruten vilotid. 

Arbete som utförs mellan klockan 23 och klockan 6 är nattarbete

  • Tidigare hade man i definitionen av nattarbete en så kallad minimilängd på tre timmar, som nu endast nämns i begränsningen för på varandra följande nattskift. Kollektivavtalen för olika branscher kan innehålla en närmare definition av nattarbete.  
  • Begränsningarna för nattarbete gäller inte längre nattarbete som utförs tillfälligt. Tillfälligt nattarbete är därmed möjligt i en situation där arbetsgivarens normala verksamhet sker dagtid, men där det för arbetsgivaren uppstår ett tillfälligt behov av att låta göra nattarbete. 
  • Enligt den nya arbetstidslagen får nattarbete utföras oberoende av om arbetet har ordnats i två, tre eller flera skift. Detta innebär att nattarbete är tillåtet till exempel i 12-timmarsskift. 
  • I periodarbete och kontinuerligt skiftarbete får en arbetstagare enligt arbetsskiftsförteckningen endast utföra högst fem på varandra följande nattskift, varefter hen ska ges en oavbruten ledighet på minst 24 timmar. Två ytterligare nattskift får utföras på varandra, förutsatt att arbetstagaren ger sitt samtycke till det. 
  • I särskilt farliga eller i fysiskt eller psykiskt hänseende mycket ansträngande arbeten får arbetstagaren vid nattarbete arbeta högst åtta timmar inom en 24-timmarsperiod.

Arbetarskyddslagen

Arbetarskyddslagen (738/2002, ändring 329/2013) preciserades 2013 så att paragrafen om utredning och bedömning av riskerna i arbetet uttryckligen nämner arbetstider som en faktor som arbetsgivaren med stöd av arbetarskyddslagen ska reda ut och bedöma på förhand. 

  • I och med ändringen av arbetarskyddslagen betonas en omfattande bedömning av arbetstidsrelaterade faktorer med hänsyn till arbetstagarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande. 
  • Enligt arbetarskyddslagen ska en arbetstagare som utför nattarbete vid behov ges möjlighet att byta arbetsuppgifter eller övergå till dagarbete.

Ytterligare ändringar i anslutning till nattarbete infördes i arbetarskyddslagen från och med 1 oktober 2021. Ändringarna berör arbetsrelaterat resande utanför arbetstiden samt nattarbete. Den reviderade arbetarskyddslagen ålägger arbetsgivare att bedöma farorna och minska de risker för hälsan som resande och nattarbete orsakar på ett mer förebyggande och planerat sätt än tidigare. 

  • Enligt en ändring som gäller nattarbete är arbetsgivaren skyldig att utreda med vilka åtgärder belastningsfaktorer i arbetet kan minskas i situationer där det inte är möjligt för en arbetstagare som utför nattarbete att byta arbetsuppgifter eller övergå till dagarbete. 
  • Vanligtvis kan belastningen minskas t.ex. genom att minska på nattskiften eller följa övriga rekommendationer från Arbetshälsoinstitutet
  • Arbetstagare som utför nattarbete har enligt den nya arbetarskyddslagen rätt att av arbetsgivaren få informeras om de omständigheter som gör att det inte är möjligt att byta arbetsuppgifter eller övergå till dagarbete. Informationen behöver endast ges på arbetstagarens begäran och den kan också ges muntligen. 

Förordningen om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa

I förordningen anges nattarbete som en av de faktorer som förorsakar ”särskild fara för ohälsa” och som därför förutsätter hälsoundersökningar. Arbetshälsoinstitutets rekommendationer om hälsoundersökningar och företagshälsovård för nattarbete hittas i boken Altistelähtöinen työterveysseuranta (på finska), utgiven av Duodecim.

Om nattarbete om minst tre timmar per dygn mellan kl. 23 och 06 förekommer i tre eller fler nattskift per månad, rekommenderar vi att regelbundna hälsoundersökningar görs för den som utför nattarbete. 

Vid bedömningen av behovet av hälsoundersökningar kan man använda Arbetshälsoinstitutets enkät om nattarbete för arbets- och hälsovården.

Våra experter

Mikko Härmä.

Mikko Härmä

E-post
Mikko.Harma [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 2729
Mikael Sallinen

Mikael Sallinen

E-post
Mikael.Sallinen [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 2735

Nyckelord