Planering av oregelbundna arbetstider

Med oregelbunden arbetstid avses växlande morgon-, dag-, kvälls- och nattskift. Hur lönar det sig att planera arbetsskiften för ett sådant arbete? Det är möjligt att stöda välbefinnandet hos anställda genom välutförd planering. I planeringen ska man beakta tidpunkten för arbetet samt längden på arbetsdagarna, arbetsveckorna och skiftintervallen.
Ruokakaupan työntekijä

Arbetshälsoinstitutet undersökte för första gången sambandet mellan arbetstider och välfärd i Finland i projektet Utveckling av arbetstider inom handeln. I undersökningen utnyttjade vi uppgifter från arbetsgivarens register över arbetstider. Eftersom butikernas öppettider har utvidgats har arbete nattetid och kvällstid blivit vanligare och behovet av information om ämnet är därmed omfattande. 

Enligt en undersökning som gjordes i tre regionala andelsaffärer var den utvidgade arbetstidens inverkan på arbetstagarnas välbefinnande inte alls så dålig som man hade antagit. Både heltids- och deltidsarbete har dock överbelastande drag. Dessa är kort veckovila, korta ledigheter efter en period med nattskiften samt flera arbetsdagar mellan vilka endast en dag är ledig. 

Enligt undersökningen ökar risken för kort sjukfrånvaro hos både heltids- och deltidsanställda arbetstagare redan vid två korta intervaller på under 11 timmar mellan arbetsskiften. Förekomsten av lång sjukfrånvaro var vanligare bland arbetstagare som hade fem eller flera på varandra följande nattskift. För deltidsanställda var också långa eller för långa arbetsveckor kopplade till en ökad risk för sjukfrånvaro.

Förslag till planering av oregelbundna arbetstider inom handeln

Planeringen av arbetsskiften kan vara centraliserad, decentraliserad eller gjord av arbetstagarna själva. Oavsett hur planeringsprocessen ser ut är det bra att i fundera över några grundläggande frågor.