Rekommendationer för planering av arbetsskift

Arbetstagarna rapporterar att de sover och mår bättre när de arbetar i 12-timmarsskift jämfört med åtta-timmarsskift, visar Arbetshälsoinstitutets undersökning 12 tunnin vuorojärjestelmien turvallinen ja työhyvinvointia edistävä toteuttaminen teollisuudessa (Julkari.fi, på finska). Även den självuppskattade återhämtningen och tillfredsställelsen med arbetet var bättre med 12-timmarssystemet.  

Med tanke på arbetshälsan kan man i industriarbeten i stället för ett åtta timmars skiftsystem välja snabb skiftrotation på 12 timmar med två på varandra följande natt- och morgonskift när:

• Arbetet inte är för belastande eller
• Arbetet innehåller fysiskt relativt lätta uppgifter.

Lämpligheten för snabb skiftrotation på 12 timmar för arbeten som kräver särskild uppmärksamhet eller är fysiskt tunga samt för uppgifter där man exponeras för kemiska, biologiska eller fysikaliska arbetsmiljöfaktorer ska utredas från fall till fall. 

Ett skiftsystem på åtta timmar som roterar snabbt framåt rekommenderas framom ett skiftsystem på åtta timmar som roterar långsamt framåt. I system som roterar snabbt framåt är återhämtningstiden mellan skiften längre än i modeller som roterar långsamt. 

Skiftbytena rekommenderas ske kl. 7 och 19. De är bättre tidpunkter med tanke på sömnen och den vakna tiden, jämfört med vad man haft tidigare, t.ex. byte kl. 6 och kl. 18. Ett tidigt morgonskift ökar tröttheten i början av skiftet. 

Resultaten av Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt grundar sig i huvudsak på skiftsystemet AAYY (2/6). Enligt våra undersökningar upplevdes också AA-YY (2/5) systemet som bra. Detta system är sannolikt förknippat med mindre belastning än 2/6-systemet. 

Vi rekommenderar att man stöder arbetstagarnas ork och vakenhet i ett 12 timmars system genom:

• Skiftesrotation
• Möjlighet att byta arbetsstation och/eller arbetsställningar samt 
• Att se till att pauserna i arbetet är tillräckliga. 

Dessa verktyg är viktiga särskilt i slutet av ett nattskift. 

För att 12-timmarsturerna ska kunna genomföras smidigt behövs mångsidig kompetens, att man sätter sig in i informationsflödet och systemet med ersättare samt att man kommer överens om dessa frågor på arbetsplatsen. Övergången till det nya skiftsystemet kräver en tillräcklig beredningstid och det är skäl att inleda övergången med en tillräckligt lång provperiod, till exempel ett försök på 12 månader.

I förordningen om kör- och vilotider för förare av vägtransporter, i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 står det föreskrivet om körtider, pauser och vilotider för förare som kör gods- och persontransporter på väg. Målet är att förbättra arbetsförhållandena och trafiksäkerheten. 

Förordningens centrala punkter:

Körtiden per dygn är högst nio timmar. 

Körtiden per vecka är högst 56 timmar. Körtiden per två veckor är högst 90 timmar. 

Efter varje 4,5 timmars körning ska en paus på minst 45 minuter hållas. 

Den enhetliga vilotiden per dygn är minst 11 timmar. 

Den veckovisa enhetliga vilotiden är minst 45 timmar. 

Viktigt: Trötthet under körning kan inte elimineras enbart genom att följa förarnas kör- och vilotider. Särskilt körning nattetid och tidigt på morgonen ökar risken för kraftig trötthet.  För att förarens vakenhet ska hållas på en godtagbar nivå, det behövs både:

• individuella metoder, t.ex. att utnyttja sovmöjligheterna och ta hand om den egna konditionen och 
• arbetsplatsens metoder, t.ex. ergonomisk rytm i arbetsskiften och möjlighet att sova under vilopauserna.

Stålfabrikens anställda ville i vår undersökning på 90-talet förbättra arbetsskiftssystemet. 

• I försöket hade 44–54-åriga arbetstagare mest nytta av ett skiftsystem som roterade snabbt framåt (två morgonskift, två kvällsskift och två nattskift samt fyra lediga dagar). 
• Sömnstörningarna minskade och vakenheten förbättrades särskilt under morgonskiftena. 
• Inom ett år ville 88 procent av de anställda fortsätta med 222-modellen. 
• Man började använda skiftsystemet på alla avdelningar.
• Senare har denna s.k. snabba rotation även prövats på i många andra företag inom olika branscher, i synnerhet inom pappers-, metall- och kemiindustrin. Snabb rotation blev snabbt vanligare i hela Finland. 
   

Vid HUCS, Jorvs sjukhus och Esbo stads service för äldre utvecklades planeringspraxis som baserar sig på arbetstidsautonomi (numera s.k. gemensam skiftplanering) i början av 2000-talet i samarbete med bl.a. Arbetshälsoinstitutet. Resultat:

• Det blev lättare att samordna personalens arbete och fritid. Arbetstidsautonomi i belastande treskiftsarbete gav en flexibilitet som togs emot väl. 
• Arbetstagarna sköter själva avdelningsvis planeringen av sina arbetsskift. 

Grundprincipen för den gemensamma skiftplaneringen är att avtala om arbetsskiften tillsammans inom gemensamt fastställda ramar. 

• Utöver avdelningens verksamhet är utgångspunkten för planeringen de anställdas individuella behov. 
• För projektdeltagarna ordnades utbildning till exempel om tjänste- och arbetskollektivavtal samt arbetstidsergonomi.

Vi har fortsatt forskningen om gemensam skiftplanering vid Arbetshälsoinstitutet och modellen har blivit vanligare inom social- och hälsovårdsbranschen.

I forsknings- och utvecklingsprojektet Terveet työajat som genomfördes vid Helsingfors hälsovårdscentrals sex akut- och långtidsavdelningar var målet att producera hälsosammare arbetsskiftsarrangemang för skötarnas oregelbundna periodarbete. 

Resultaten visade:

• En bra arbetsskiftsplanering främjade vårdarnas arbetshälsa och ork i arbetet. 
• Det minskade vårdarnas fysiska belastning från vårdarbetet, även om arbetsbelastningen var oförändrad.
• Ökningen av återhämtningstiden i samband med kvälls- och morgonskiften förbättrade avsevärt vårdarnas sömn, vakenhet, ork i arbetet och den hälsa de upplevde, oberoende av personens ålder. 
• Arbetstiderna på arbetsplatserna inom Helsingfors social- och hälsovård blev enligt vår uppföljning permanent bättre jämfört med många andra städer.

Resultaten påverkade dessutom uppkomsten av Arbetshälsoinstitutets Trafikljusmodell för bedömning av arbetstider och våra rekommendationer om att minska korta skiftintervall.

Målet med forskningsprojektet som genomfördes inom flygplansunderhållet var att skapa ett skiftsystem som lämpar sig bättre för äldre arbetstagare. Systemet skulle stödja äldre arbetstagares hälsa, välbefinnande och arbetsprestationer. Med skiftsystemet ville man också öka den operativa arbetstiden nattetid, då antalet maskiner som underhålls är störst. 

• Det system som man tidigare använt ändrades till ett skiftsystem som cirkulerar snabbt framåt.
• Detta innebar en övergång till ett helt annorlunda, snabbare skiftsystem, från ett skiftsystem med tre kvällsskift, tre morgonskift och tre nattskift efter varandra, där skiftbytet i huvudsak skedde kl. 7, kl. 15 och kl. 23. 
• I det nya systemet har arbetsskiften ordnats så att morgonskiftet omedelbart följs av kvällsskift och nattskift. Morgonskiften är 10 timmar mellan kl. 06 och 16, kvällsskiften 10 timmar mellan kl. 15 och 01 och nattskiften 9 timmar mellan kl. 21 och 06. 

Fördelarna med systemet var: 

• Endast ett nattskift åt gången.
• Mer fritid mellan enskilda skift och 
• Framåtgående rotation. 
• Nattarbetet ökade på grund av överlappande kvälls- och nattskift, men belastningen flyttades bort från morgonnattens timmar. 
• Morgonskiftet började en timme tidigare än i det tidigare systemet. 

Det snabbt roterande skiftsystemet hade en positiv inverkan på unga och äldre arbetstagares sömn, vakenhet, allmänna välbefinnande och prestationsförmåga i arbetet. De positiva effekterna syntes särskilt i att äldre arbetstagare återhämtade sig snabbare. Fritiden upplevdes sannolikt ha högre kvalitet än tidigare i och med bättre sömn och vakenhet. Skiftsystemet infördes permanent inom flygplansunderhållet.

År 2017 avslutades Arbetshälsoinstitutets undersökning inom restauranger och hotellreceptioner. Den erbjöd forskningsresultat utifrån vilka vi sammanställde rekommendationer för utveckling av arbetstider och arbetshälsa inom turism-, restaurang- och fritidstjänster.

Undvik att upprepa korta (under 11 timmar och i synnerhet under åtta timmars) arbetsskiftsintervall per vecka.

• Öka arbetstagarens möjligheter att påverka arbetstiderna till exempel genom önskemål om arbetsskift.
• Observera att enskilda personer inte får till exempel långa arbetsskift eller korta arbetsskiftsintervall. 
• Förbättra pausarrangemangen. 
• Utjämna kvällsskiftens fysiska belastning genom arbetsarrangemang och/eller arbetsrotation.
• Erbjud arbetstagarna information om skiftarbete och metoder för återhämtning från arbetet.

Arbetstidernas längd

Vi undersökte läkarnas jourarrangemang och deras samband med sjukfrånvaro, olycksfall i arbetet och sömn.

• Den internationella evidensen hittar samband mellan långa jourtider och en försämring av patient-, arbets- och arbetsresesäkerheten. 
• De finländska sjukhusläkarna hade jourtider på över 12 timmar och över 24 timmar i samband med kortare sjukfrånvaro. Det stora antalet jourer ökade risken för både sjukfrånvaro och olycksfall.

Vi rekommenderar

• Minimera mycket långa arbetstider, särskilt arbetstider över 48 timmar per vecka. Den långa totala arbetstiden är kopplad till ett förhöjt återhämtningsbehov i läkarens arbete, sämre sömnkvalitet och sömnstörningar. Dessutom kan risken för t.ex. stroke öka. 
• Minimera antalet långa jourer. Hos läkarna hade de samband med sömnbrist, kraftig trötthet och bristande uppmärksamhet. 

Tidpunkt för arbetet 

• Mängden nattarbete ska vara skälig. Nattarbete är också kopplat till allvarligare hälsorisker, såsom bröstcancer och störningar i hjärnans blodcirkulation. 
  • Nattarbete ökar läkarnas risk för kraftig trötthet, sömnstörningar och olycksfall. 
  • Hos de finländska sjukhusläkarna fann man ett starkt samband mellan insomningssvårigheter och upprepat nattarbete redan när det upprepades två gånger per månad. 
• Under graviditet är det lämpligt att göra högst en nattjour per vecka på grund av risken för graviditetskomplikationer i samband med nattarbete.
• Korta skiftintervaller bör inte upprepas, eftersom de inverkar negativt på återhämtningen, sömnkvaliteten och frigörelsen från arbetet. 
  • För hälso- och sjukvårdspersonal har korta skiften konstaterats öka sjukfrånvaron och olycksfallen. 
  • De återkommande korta skiftintervallerna för finländska sjukhusläkare hade samband med kort sjukfrånvaro och otillräcklig sömn.

Återhämtning

Under långa jourer är det viktigt att hålla en oavbruten viloperiod på tre timmar för att bibehålla vakenhet. Om det är möjligt att ta en kort tupplur utöver den oavbrutna viloperioden ska längden vara högst 20–30 minuter för att undvika sömntröghet.

Möjligheter att påverka arbetstiderna

• Läkarnas möjligheter att påverka den egna jourarbetstiden bör förbättras. Goda möjligheter att påverka de egna arbetstiderna har flera positiva effekter. 
• Den främjar arbetstillfredsställelsen, samordningen av arbetet och det övriga livet och minskar läkarnas vilja att byta arbete.