Utredning av problem med inomhusluften på arbetsplatsen

Utredning av problem med inomhusluften startar vanligtvis efter en anmälan från användarna av lokalerna. Ibland kan orsaken till problemet fastställas genom ett fastighetsunderhållsbesök, men ofta behövs också olika undersökningar.
Innehållsförteckning

I fall där orsaken till problemet inte kan fastställas vid ett fastighetsunderhållsbesök är problemet förknippat med utbredda symptom hos lokalens användare eller problem med inomhusluften har rapporterats i lokalen tidigare. Problemets orsak, omfattning och betydelse hanteras stegvis genom undersökningar. Vid behov används en extern expert.

Utredningen av problem med inomhusluften fortskrider i etapper

Utredningen av problem med inomhusluften fortskrider i etapper och koordineras av inneluftsgruppen. Utöver byggnaden beaktas arbetsgemenskapliga och individuella faktorer i utredningen, där företagshälsovården spelar en viktig roll.

I den första etappen samlar man in bakgrundsinformation och gör ett bedömningsbesök i byggnaden. Nödvändig bakgrundsinformation är information om byggnaden och dess skick samt kända problem. Vid behov kompletterar företagshälsovården informationen genom att genomföra en inomhusluftenkät för att fastställa olägenheter och symptom som de anställda upplever. Ifall orsaken till problemet identifieras redan i den första fasen, vidtar man direkt korrigerande åtgärder. Om situationen bedöms kräva ytterligare utredning eller en mer detaljerad bedömning av exponeringsförhållandena och hälsobetydelsen går man vidare till nästa steg.  

I den andra etappen utarbetar man en plan för nödvändiga undersökningar. Undersökningarna är inriktade på exempelvis konstruktioner, HVAC-system, föroreningar och inomhusluftförhållanden. Mer information om undersökningarna finns i miljöministeriets publikation (på finska).

De undersökningsmetoder som används bör vara allmänt vedertagna. Laboratorieanalyser skall utföras i ackrediterade laboratorier som godkänts av Livsmedelsverket. Åtgärdsgränserna i förordningen om boendehälsa, Arbetshälsoinstitutets referensvärden och andra riktvärden bidrar till att identifiera problem med inomhusluften. 

Om företagshälsovården bedömer lokalens betydelse för arbetstagarnas hälsa ska en bedömning av exponeringsförhållandena göras. För att bedöma exponeringsförhållandena behövs information om bland annat mikrobiella skador på konstruktioner och deras omfattning, luftanslutningar och luftläckagevägar från konstruktioner till inomhusluften, tryckförhållanden, ventilationsprestanda och orenheter från byggnaden. Individuella mätningar kan inte användas för att skapa en helhetsbild och inte heller för att visa att den undersökta lokalen är i skick. Om en inneluftsgrupp har tillsatts på arbetsplatsen kommer undersökningsresultaten att behandlas i gruppen, där man också beslutar om korrigeringar och andra fortsatta åtgärder. 

De resultat som uppnåtts under den tredje etappen överförs till reparationsplanerarna och man säkerställer att reparationerna planeras och genomförs med beaktande av inomhusluftaspekterna.  

I den fjärde etappen planeras en utvärdering av hur framgångsrika reparationerna har varit, till exempel genom att utvärdera de reparationer som gjorts eller genom att följa upp användarnas erfarenheter i en inomhusluftenkät. Uppföljningen anpassas till problemets omfattning och svårighetsgrad. 

För att utreda problem med inomhusluften behövs  

  • en omfattande kartläggning av byggnadens och ventilationssystemets skick  
  • information om de olägenheter och symptom som lokalernas användare upplever   
  • bedömning av andra faktorer som bidrar till problemet, såsom underhåll och städning av byggnaden och praxis för hur problem med inomhusluften hanteras  
  • multiprofessionellt samarbete  
  • aktiv och strukturerad kommunikation.  

Utvärdering av experternas kvalifikationer och beställning av undersökningar

För att lösa problem med inomhusluften behöver man ofta beställa specialisttjänster. Beställaren är vanligtvis fastighetsägarens representant eller arbetsgivaren. I förordningen om bostadshälsa fastställs utbildnings- och kvalifikationskrav för externa experter som används i hälsoskyddsövervakningen. Det är bra att kräva motsvarande kvalifikationer inom de områden som omfattas av arbetarskyddslagstiftningen. Undersökningar kan utföras av en expert på hälsoriktigt byggande (RTA) eller en inomhusluftsexpert (SISA) med motsvarande kvalifikationer tillsammans med en expert på byggnaders skick och fuktskador (KVKT).  

I vissa fall kan den sakkunskap som behövs på arbetsplatsen begränsa sig till ett specifikt ämnesområde, till exempel kommunikation, och då anlitar man specialister som är kvalificerade inom dessa områden.  

Olägenheter som är förknippade med produktionskällor och deras hantering bedöms av en kvalificerad yrkeshygieniker.

Våra experter

Keywords

sisäilma
sisäilmaongelma