Vanliga frågor om inomhusluft (FAQ)
I slutet av frågelistan har nya frågor lagts till om inomhusklimatundersökningen, bedömningen av förhållandena och bedömningen av betydelsen för hälsan.
Vanliga frågor om inomhusluft (FAQ)
Med tanke på välbefinnandet i arbetet är det viktigt att arbetsmiljön överensstämmer med arbetstagarens behov och verksamhet. När den verksamhet som är avsedd för uppgiften i lokalerna lyckas på ett effektivt, resultatrikt och användarvänligt sätt, har man lyckats skapa en inomhusmiljö som stödjer välbefinnandet för dem som vistas i lokalerna.
Förhållandena i inomhusmiljön kan fungera som belastnings- eller resursfaktorer för lokalens användare. Belastningsfaktorer kan vara till exempel brister i inomhusluftens kvalitet, temperaturförhållandena, belysningen eller ljudmiljön som orsakar trivsel- eller koncentrationsproblem, och resursfaktorer kan vara till exempel inrednings- och lokallösningar som främjar interaktion och smidigt arbete. Välbefinnande hos dem som använder lokalerna kan stödjas med planeringslösningar och ändringar i arbetsmiljön som avser att minska antalet belastningsfaktorer eller öka antalet resursfaktorer.
Ett högklassigt inomhusklimat, naturligt ljus och belysning, en bra ljudmiljö, ergonomiska möbler och arbetsredskap samt tillgänglighet skapar grunden för trivsel och effektivt arbete i lokalen. Med hjälp av rumslösningar, till exempel med hjälp av naturelement, kan man förbättra vakenheten och återhämtningen.
Läs mer:
Arbetsmiljöer för kunskapsarbete
Minikatsaus: Hyvinvointia ja työn sujumista tukevat sisäympäristötekijät toimistossa (julkari.fi)
Det kan finnas många orsaker till dålig inomhusluft. Orsakerna kan vara bl.a. otillräcklig ventilation, drag, för låg eller hög temperatur, torr luft, damm och fibrer samt kemiska utsläpp från byggmaterial. Byggnader kan också drabbas av fuktskador och därav följande föroreningar.
Otillräcklig ventilation ökar ofta de olägenheter som orsakas av andra faktorer. Dålig inomhusluft kan ha sitt ursprung i ett byggnadsfel eller bristfälliga reparationer eller bristfälligt fastighetsunderhåll. Felaktig användning av byggnaden kan också leda till inomhusluftens försämrade kvalitet.
Även utsläpp från bl.a. trafiken kan överföras till inomhusluften från utomhusluften.
Läs mer: Inomhusluft på arbetsplatsen – webbmaterial - Sisäilma työpaikalla - verkkomateriaali (bara på finska)
I byggnader som ägs och används av kommuner förekommer betydande problem med inomhusluften i 5–18 procent av byggnadernas totala kvadratmeter. I antal motsvarar detta cirka 1 300 byggnader. De mest betydande inomhusluftproblemen förekommer i grundskolor och gymnasier, social- och hälsovårdsbyggnader samt daghem.
Enligt Kommunförbundets inomhusluftenkät 2019 förekommer det nästan lika mycket betydande inomhusluftsproblem i Finlands och Sveriges kommuner. I Finland är ventilationsrelaterade orsaker, unkenhet och tryckförhållanden de vanligaste orsakerna till problem, medan de i Sverige är temperatur, lufttorrhet eller luftfuktighet samt drag.
Finland har bevisligen i många avseenden bättre inomhusluft än många andra europeiska länder. I Finland är halterna av småpartiklar lägre än den europeiska genomsnittsnivån. Experter har också konstaterat att det finns färre fuktskador i skolorna i Finland och Nederländerna än i Spanien, och de uppmätta mikrobhalterna i skolorna i Finland var lägre än de uppmätta halterna i Spanien och Nederländerna.
Radonhalterna i Finland är höga jämfört med övriga Europa.
Läs mer (bara på finska)
Katsaus kuntien sisäilmatilanteeseen. Kuntien sisäilmakysely 2023. THL Työpaperi 4/2024. (En översikt över inomhusluftsituationen i kommunerna. Kommunernas inomhusluftenkät 2023. THL Arbetspapper 4/2024)
Sisäilma ja terveys: kehitys, nykytilanne, seuranta ja vertailu eri maiden sekä julkisen ja yksityisen sektorin välillä (valtioneuvosto.fi) (Inomhusluft och hälsa: utveckling, nuläget, uppföljning och jämförelse mellan olika länder samt mellan den offentliga och privata sektorn)
Om du misstänker ett problem med inomhusluften på arbetsplatsen, gör en skadeanmälan i enlighet med den överenskomna praxisen på arbetsplatsen. Anmälan kan tas emot av fastighetsägarens ombud, fastighetsunderhållet, arbetarskyddet eller en annan i förväg överenskommen part som kan inleda erforderliga utredningar/åtgärder och vid behov ta anmälan till inomhusluftgruppen. Meddela även din chef.
I enlighet med en god utrednings- och lösningsprocess får anmälaren information om mottagandet av anmälan, behandlingstiden och åtgärderna. Regelbunden och interaktiv kommunikation är viktig för hanteringen av inomhusluftsituationer.
Läs mer (bara på finska)
Epäiletkö ongelmia sisäilman laadussa? - THL (Misstänker du problem med inomhusluftens kvalitet?)
Toimintamalli sisäilmatilanteiden hoitamiseen asunnoissa (julkari.fi) (Verksamhetsmodell för hantering av inomhusluftsituationer i bostäder (julkari.fi)
Reparation av en byggnad är i princip alltid på ägarens ansvar.
I hälsoskyddslagen har dessutom stadgats att om den sanitära olägenheten dock beror på sådan användning av bostaden eller vistelseutrymmet som inte är sedvanligt bruk, svarar bostadens eller vistelseutrymmets innehavare för avhjälpandet av den sanitära olägenheten.
Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten kan förplikta den som ansvarar för skadan att utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder för att utreda, avlägsna eller begränsa den sanitära olägenheten och de faktorer som lett till den.
De som använder lokalerna ansvarar för att lokalerna används på rätt sätt. Användaren ska rapportera observerade problem med inomhusluften på arbetsplatsen med överenskomna metoder.
Arbetsgivaren ska följa upp förhållandena på arbetsplatsen ur ett hälso- och säkerhetsperspektiv. Arbetsgivaren ska utvärdera och eliminera olägenheter och faror i arbetet. Arbetsgivaren ska också ge anvisningar om vad korrekt användning av lokalerna innebär och hur en anmälan ska göras. Arbetsgivaren är ofta ordförande för inomhusluftsgruppen.
Företagshälsovården representerar hälso- och sjukvårdens sakkunskap på arbetsplatsen och företagsläkaren bedömer vid behov förhållandenas betydelse för hälsan. Företagshälsovården bör aktivt delta i inomhusluftsgruppens verksamhet och stödja beslutsfattande och kommunikation på arbetsplatsen som syftar till att lösa problemet. Företagshälsovården bedömer och stöder arbetsgemenskapens välbefinnande och arbetsförmåga, ger råd i dessa frågor och ger vid behov information på gruppnivå om de olägenheter och symtom som arbetstagarna upplever.
Arbetarskyddschefen spelar en viktig roll för att komma överens om gemensamma arbetsmetoder, för att kommunicera dem och för att organisera utbildningar.
Arbetarskyddsfullmäktige ger inomhusluftsgruppen lokalanvändarnas och de anställdas syn på frågan.
Byggnadsägaren ansvarar för byggnadens underhåll och skick. Byggnadens ägare är ofta någon annan än det företag eller den arbetsplats som bedriver verksamhet i lokalerna.
Kommunens hälsoskyddsmyndighet kan ålägga byggnadens ägare att vidta nödvändiga åtgärder när orsaken till olägenheten anses höra till byggnadsägares ansvar. Om den olägenheten beror på sådan användning av bostaden eller vistelseutrymmet som inte är sedvanligt bruk, svarar bostadens eller vistelseutrymmets innehavare för avhjälpandet av den sanitära olägenheten.
Arbetarskyddsmyndigheten kan för sin del ålägga arbetsgivaren att vidta åtgärder för att utreda, eliminera eller begränsa en olägenhet.
Det är vanligt att uppleva symtom i inomhusmiljön och oftast är symtomen lindriga och övergående. Symtomen kan förekomma i ögonen, på huden, i näsan eller i halsen. Dessutom kan detföekomma symptom som heshet, huvudvärk, trötthet och illamående. Orsaken till de symtom som är kopplade till inomhusluften är ofta flera faktorer samtidigt, både byggnadsrelaterade och individuella och grupprelaterade faktorer.
Faktorer som är kopplade till byggnaden, till exempel bristfällig ventilation, luftföroreningar, torr luft och hög inomhustemperatur, kan påverka trivseln och bidra till att orsaka symtom.
Risk för insjuknande kan förknippas med bl.a. tobaksrök i inomhusmiljön samt småpartiklar i inomhusluften som kan orsakas av olika aktiviteter, såsom matlagning, eller som sprids utifrån till inomhusmiljön.
Omfattande fuktskador i bostads- eller arbetslokaler kan förknippas med en något förhöjd risk att insjukna i astma. Det finns bevis för att detta ökar risken för astma, särskilt vid barnastma, men det finns färre bevis för astma hos vuxna. Det finns många faktorer som påverkar uppkomsten av astma och symtom, särskilt ärftlighet. Fuktskador kan ses som en riskfaktor bland andra faktorer.
Vetenskapliga bevis stödjer inte uppfattningen att fuktskador skulle orsaka till exempel ledsjukdomar, sköldkörtelsjukdomar eller cancer.
Exponering för asbest ökar risken för att insjukna i cancer, och därför behövs skyddsåtgärder när asbesthaltiga konstruktioner öppnas.
Radon kan öka risken att insjukna i cancer särskilt i radonområden, både i bostäder och på arbetsplatsen, om åtgärderna för hantering av radon inte är tillräckliga.
Läs mer:
Inomhusluft, hälsa och symtom (Arbetshälsoinstitutet)
Problem med inomhusluften kan förebyggas genom god planering och byggande samt underhåll av byggnader. Till god planering hör bl.a. konstruktionernas goda byggnadsfysiska funktion, husteknik som lämpar sig för användningsändamålet, byggmaterial med låga utsläpp och lokalernas goda städbarhet. Olägenheter i inomhusluften kan också förebyggas genom att använda byggnaderna på ett ändamålsenligt sätt och rapportera observerade olägenheter vidare till exempel till en representant för byggnadens ägare eller chefen.
På arbetsplatsen bör man på förhand komma överens om verksamhetsmodeller och samarbete i inomhusluftsituationer. För att underlätta samarbetet lönar det sig att grunda en inomhusluftsgrupp som sammanträder regelbundet och som också kan vidta många förebyggande åtgärder för att främja bra inomhusluft och bra rutiner.
Läs mer:
Tillsättande av en inomhusluftsgrupp och organisation av verksamheten
Ja, det kan man. Om man har konstaterat faktorer som påverkar inomhusluftens kvalitet och förhållandena i byggnaden kan symtomen lindras när faktorerna korrigeras. Eftersom orsaken till symtomen består av flera faktorer kan man dock vanligtvis inte påvisa enbart en faktor som orsakar symtomen. Därför är det bra att beakta alla faktorer som eventuellt orsakar symtomen och försöka påverka dem.
Symtomen kan bli långvariga även om förhållandena är normala eller har åtgärdats. Då beror symtomen sannolikt på andra faktorer, och det kan också handla om miljökänslighet där symtomen omfattar operativa mekanismer. I dessa situationer är det viktigt att fokusera på metoder för att lindra symtomkänsligheten. Det kan ta lång tid innan personens arbets- och funktionsförmåga återställs.
Läs mer:
Inomhusluftens kvalitet och förhållandena påverkas av många olika faktorer. Inomhusmiljöer kan även tillfälligt innehålla faktorer (t.ex. för hög temperatur eller tillräcklig ventilation) som kan orsaka trivselproblem eller symtom för människor. Dessutom kan man ibland felaktigt koppla symtom som orsakas av andra orsaker till inomhusluften, eftersom det inte finns några särskilda medicinska undersökningar som kan påvisa orsakssambandet mellan inomhusluftfaktorer och symtom.
Inomhusluftsymtomen påverkas förutom av faktorer relaterade till byggnaden även av individuella och grupprelaterade faktorer, såsom belastningsfaktorer i arbetet eller privatlivet, arbetsplatsens funktionalitet, individens hälsotillstånd och sjukdomar osv.
Långvariga symtom handlar ofta om miljökänslighet. I vissa fall kvarstår symptomen även om byggnaden har reparerats eller man har flyttat till en ny byggnad. Vid miljökänslighet har kroppen börjat reagera på saker som uppfattas som ett tecken på att det finns en skadlig faktor (t.ex. lukt). Symtomen är en följd av kroppens fysiologiska stressreaktioner, genom vilka man får verkliga, organiska symtom.
Man har bland annat undersökt detta genom att exponera två grupper av människor för samma lukt. Åt den ena gruppen sades att ämnet är till nytta, åt den andra gruppen att ämnet är skadligt. I båda fallen reagerade människan enligt förväntningarna. När personen trodde att ämnet var nyttigt började hen må bättre (placeboeffekt). När personen trodde att ämnet var skadligt började hen må sämre (noseboeffekt).
Hjärnans automatiska tolkning gav upphov till vissa reaktioner.
Läs mer:
Det finns flera definitioner av miljökänslighet. Enligt anvisningarna till hälsovården är miljökänslighet ett symtom som orsakar betydande operativa olägenheter eller livsstilsbegränsningar i en viss arbets- eller levnadsmiljö, även om samma miljö inte orsakar symtom för de flesta människor. Uppkomsten av symtom förklaras inte av agensernas direkta effekter på kroppen.
Miljökänslighet kan relateras till vilken miljöfaktor som helst som upplevs som skadlig, såsom kemikalier, elektricitet och inomhusluft.
Vanligtvis finns det symtom från flera organsystem och de kan uppträda till exempel som heshet, andnöd, hjärndimma, koncentrationssvårigheter eller buksmärtor.
Miljökänslighet avser inte direkta organeffekter som orsakas av miljöfaktorer, såsom allergi eller irriterande effekter av luftföroreningar på slemhinnorna.
Läs mer:
Inomhusluft, hälsa och symtom (Arbetshälsoinstitutet)
Läs också:
Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028 – THL.
Miljökänslighet – Social- och hälsovårdsministeriet (stm.fi)
Inomhusklimatundersökningen är en utredning av byggnads- och hustekniska faktorer som påverkar inomhusluftens kvalitet och förhållandena. Undersökningen görs med hjälp av metoder för bedömning och undersökning av fastigheternas skick och för bedömning av förhållandena. I utredningen ingår nödvändiga undersökningar av biologiska, fysikaliska och kemiska faktorer.
Bedömningen av förhållandena är en bedömning som genomförs utifrån kriterier och som ger en helhetsbild av inomhusluftens kvalitet och förhållandena. Bedömningen grundar sig på resultaten av inomhusklimatundersökningen och resultatet av bedömningen tar ställning till om åtgärder behövs för att förbättra inomhusluftens kvalitet och förhållandena i den byggnad eller del av den som ska bedömas.
I bedömningen av betydelsen för hälsan samlas information om de olika faktorer som påverkar inomhusluften på ett övergripande sätt och deras betydelse för arbetstagarnas hälsa och välbefinnande bedöms. Bedömningen görs vanligen av företagsläkaren.
En bedömning av fastigheternas skick är en utredning där en byggnads eller en anläggnings tillstånd och reparationsbehov bestäms främst sensoriskt, erfarenhetsbaserat och utan att öppna konstruktioner.
En undersökning av fastigheternas skick är en utredning, vars syfte är att utföra en detaljerad undersökning av byggnaden, dess förhållanden och konstruktion eller de till fastigheten hörande hustekniska system som utförs för att precisera ett skede i husets livscykel, behovet av planering eller reparationer och för att utröna orsakerna till konstaterade fel.
Läs mer
Anvisning för inomhusklimat och bedömning av förhållanden (pdf Julkari.fi)
Frågor och svar om anvisningen Inomhusklimatundersökning och bedömning av förhållandena
Anvisning för bedömning av inomhusluftens betydelse för hälsan
Frågor och svar om anvisningen Bedömning av betydelsen för hälsan i inomhusluftsituationer
Inomhusklimatundersökningen och bedömningen av förhållandena är en del av processen för utredning och lösning av inomhusluftproblem och de görs i enlighet med Arbetshälsoinstitutets anvisning Inomhusklimatundersökning och bedömning av förhållandena.
Genomförandet av en inomhusklimatundersökning och bedömning av förhållandena kräver kunskap i undersökning av byggnaders skick och kunskap om biologiska, fysikaliska eller kemiska faktorer samt provtagning och tolkning av de resultat som påverkar inomhusluftens kvalitet och förhållandena i byggnader. Sådana experter är t.ex. en certifierad byggnadshälsoexpert (RTA) eller en certifierad inomhusluftsexpert (SISA) tillsammans med en expert på byggnaders skick och fuktskador (KVKT).
Läs mer
Anvisning för inomhusklimat och bedömning av förhållanden (pdf Julkari.fi)
Frågor och svar om anvisningen Inomhusklimatundersökning och bedömning av förhållandena
Bedömningen av betydelsen för hälsan görs enligt Arbetshälsoinstitutets anvisning Bedömning av betydelsen för hälsan i inomhusluftsituationer. I bedömningen av betydelsen för hälsan tar man ställning till betydelsen av arbetsplatsens hälsorisker, olägenheter, belastningsfaktorer och resurser för hälsa och arbetsförmåga.
Bedömningen av betydelsen för hälsan görs vanligtvis av en företagsläkare.
Läs mer:
Anvisning för bedömning av inomhusluftens betydelse för hälsan (pdf Julkari.fi)
Frågor och svar om anvisningen Bedömning av betydelsen för hälsan i inomhusluftsituationer
Inomhusluft | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
Anvisningar och verktyg som rör inomhusluften | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
Anvisning för inomhusklimat och bedömning av förhållanden (pdf Julkari.fi)
Anvisning för bedömning av inomhusluftens betydelse för hälsan (pdf Julkari.fi)
Inomhusluft, hälsa och symtom (Arbetshälsoinstitutet)
Social- och hälsovårdsministeriet: Frågor och svar om miljökänslighet.
Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028 (THL)