Balans mellan arbete och privatliv

Dessa praxis syftar till att skapa en flexibel arbetsmiljö som stöder arbetet och privatlivet och främjar arbetstagarnas välbefinnande och produktivitet.

1. Balansen mellan arbete och privatliv inkluderas som en del av arbetsplatsens personal- och verksamhetsstrategi
   Praxis för att skapa balans mellan arbete och privatliv inkluderas i arbetsplatsens personal- och verksamhetsstrategier. Med hjälp av olika enkäter, såsom personal-, arbetshälso- och arbetsmiljöenkäten samt utvecklingssamtal följer man upp personalens åldersstruktur, vårdansvar och erfarenheter av att skapa balans mellan arbete och privatliv samt bedömer hur väl praxis genomförs och om den är tillräcklig.
    
2. Målen säkerställs med direktiv och uppföljning
   Cheferna har den högsta ledningens stöd och riktlinjer som stöder balansen mellan arbete och privatliv. På så sätt säkerställer man att balansen mellan arbete och privatliv möjliggörs på samma sätt i hela organisationen. Organisationen har anvisningar för att förebygga och hantera osakligt beteende, såsom utslagning på grund av användningen av familjeledigheter och annan osaklig verksamhet.
    
3. Arbetsgemenskapen kommer överens om tydliga spelregler för att skapa balans mellan arbete och privatliv
   Arbetsplatsen har tydliga regler för hur man kan skapa balans mellan arbete och privatliv. Dessutom har man sett till att alla känner till reglerna. Ibland kan förverkligandet av lika möjligheter kräva särbehandling, det vill säga att man beaktar en viss grupps eller persons situation för att trygga likabehandling. Det här är en sak som man förstår i arbetsgemenskapen. Till exempel ensam vårdnad och närståendevård eller försämrad arbetsförmåga kan vara särskilt utmanande livssituationer där särskilt stöd behövs.
    
4. Flexibilitet möjliggörs i arbetstiderna
   På arbetsplatsen används flexibla arbetstider, såsom arbetstidsbanker och flexram. Även anpassning av arbetet utnyttjas. Arbetsuppgifter och arbetstider kan anpassas för att ta hänsyn till arbetstagarnas ansvar i privatlivet.
    
5. Flexibilitet möjliggörs på arbetsplatsen
   På arbetsplatsen möjliggörs arbete på plats eller på distans efter behov. Hybridarbete stöds med tydliga anvisningar, spelregler och tekniskt stöd.
    
6. Fungerande praxis säkerställs för frånvaro från arbetet och återgång till arbetet
   På arbetsplatsen har man förberett sig för både planerad och oväntad frånvaro. På arbetsplatsen har man kommit överens om praxis för att stödja arbetstagare som återvänder från familjeledighet eller annan vårdledighet eller lång frånvaro, deras introduktion och vid behov kontakt under frånvaron.
    
7. Ledningens, chefernas och personalens kompetens stärks i fråga om att skapa en balans mellan arbete och privatliv
   Ledningens, chefernas och personalens kunskaper och kompetens om livssituationer, olika familjer och vårdansvar som kräver balans mellan arbete och privatliv samt om arbetsplatsens praxis stärks regelbundet. Olika kommunikationskanaler samt interna och externa utbildningar kan användas som hjälp. Det är bra att diskutera balansen mellan arbete och privatliv tillsammans både vad gäller fördelar och utmaningar och hur man löser dem.
    
8. Personalens återhämtning i arbetet stöds
   På arbetsplatsen säkerställer man att arbetstagarna kan återhämta sig från arbetet genom tillräckliga pauser och avgränsning av arbete och fritid. Förutom chefen kan arbetskamrater, experter inom företagshälsovården och arbetarskyddsmyndigheterna ge stöd och metoder för återhämtning.
    
9. Olika livssituationer beaktas som en del av företagshälsovårdssamarbetet och upprätthållandet av arbetsförmågan
   Familjesituationer, frågor om privatlivet samt möjligheter att skapa en balans mellan arbete och privatliv inkluderas som en del av företagshälsovårdens verksamhet. Där kan man identifiera hur det personliga ansvaret påverkar välbefinnandet i arbetet och stödja arbetstagarna och arbetsförmågan i enlighet med detta.
    
10. Tjänster som underlättar vardagen utnyttjas
    På arbetsplatsen har man kartlagt behovet av tjänster som stöder balansen mellan arbete och privatliv, såsom barnomsorgs-, äldreomsorgs- och hushållstjänster, och om möjligt erbjuds dessa tjänster till arbetstagarna.
     

Källa: Arbetshälsoinstitutet 2025 / Työ@Elämä - Opas työpaikoille työn ja muun elämän yhteensovittamiseksi, Arbetshälsoinstitutet 2016
 

För att skapa balans mellan arbete och privatliv behövs god vilja och god praxis. På arbetsplatsen kommer man igång genom att bland annat diskutera följande frågor: 

• Har personalens individuella livssituationer beaktats i strategin eller planerna? Har till exempel mål som gäller balans mellan arbete och privatliv skrivits in i jämlikhetsplanen? 
• Stöder arbetsplatsens personalprocesser balansen mellan arbete och privatliv? Har till exempel praxis som gäller balans mellan arbete och privatliv skrivits in i anvisningarna för utvecklingssamtal? Har man sammanställt god praxis som gäller familjeledigheter eller närståendevård? 
• Vilka är arbetsplatsens sätt att skapa balans mellan arbete och privatliv? Vilka typer av arbetstidsarrangemang finns det till exempel? 
• Har cheferna fått tillräckligt med information och utbildning om arbetsplatsens sätt att stödja balans mellan arbete och privatliv? Hör det till chefernas kompetens att ta upp individuella livssituationer? 
• Förhåller man sig positivt till arbetstagarnas familjeliv samt behov av att skapa balans mellan arbete och privatliv?