Fallskydd

Farliga objekt vid byggnads- och anläggningsarbeten är över två meter höga platser utan räcken. Utförandet av arbetet och åtgärder vid olyckor måste alltid planeras i förväg.

Helsele används vid risk för fritt fall. I samband med selen används falldämpare som dämpar det farliga rycket vid fall. I byggarbeten används helsele. I arbetskorgen på en lyftanordning med teleskopbom eller ledbom ska arbetstagaren använda personlig fallskyddsutrustning.

Falldämparen begränsar bromskraften vid ett fall. Det finns separata fallskydd och fallskydd som är integrerade i utrustningen.

Stödbältet är försett med ryggstöd, mot vilket användaren kan stödja sig under arbetet. Stödbältet har minst två D-länkar och ett högst två meter långt stödrep. Säkringsbältet liknar stödbältet men det har nödvändigtvis inget ryggstöd. Det kan finnas endast en ankarpunkt och linans längd är inte begränsad. Repets längd kan alltid justeras.

Andra delar i fallskyddssystem är kopplingslinor, säkerhetsblock, förankringslinor, nedsänkningsutrustning, fallskydd med skena och olika fästanordningar.
För att undanröja riskerna vidtas i första hand strukturella åtgärder, till exempel skyddsräcken. På tak bör säkerhetsskena eller fästpunkt för rep finnas.

Val

Det är viktigt att välja skyddsutrustning utifrån säkerhetsbedömningen. Klargör först eventuell fallrisk och nödvändig skyddsutrustning på användningsområdet.

Användning och utbildning

Följ tillverkarens bruksanvisning. Upprätta en räddningsplan i händelse av olycksfall. Öva på att använda utrustningen.

Märkning

• CE-märkning
• standardens nummer
• tillverkarens namn eller identifiering
• typ av skyddsutrustning
• tillverkningsår, serienummer
• det anmälda organets identifikationsnummer (t.ex. 0403).

Underhåll och inspektion

Kontrollera fallskyddet grundligt minst en gång per år. Utför underhåll enligt tillverkarens bruksanvisning.

Arbetshälsoinstitutet utbildar regelbundet besiktare av fallskydd. Efter grundkursen är behörighetskortet giltigt i tre år och efter aktualitetsdagen i fem år. En lista över kvalificerade besiktare finns hos Arbetshälsoinstitutet.  Kontakta Seija Reponen.

Gå inte upp på taket utan lämplig skyddsutrustning. Låt helst fackmän utföra snöröjningen. Fundera på om det verkligen är nödvändigt att skotta snön. Särskilt egnahemshus tål stora snölaster.

Om det ändå är nödvändigt att utföra arbete på tak ska du beakta följande:

• På sedvanliga tak måste helsele användas och därutöver behövs åtminstone falldämpare, rep och anordning som justerar repets längd. Beakta särskilt fästpunkten för repet. Den måste tåla en belastning på cirka tusen kilo. Oftast krävs även skyddsglasögon och hjälm. Vid användning av skyddsutrustning är det viktigt att följa tillverkarens anvisningar och i tveksamma fall kontrollera att skyddsutrustningen används rätt.
• Kontrollera fallskyddet och dess förankring före varje användning. Öva på att använda skyddsutrustningen under säkra förhållanden. Förbered er på eventuell räddning i förväg. Arbeta inte ensam. Utbildning kan fås av till exempel säljarna och även produkternas bruksanvisning är till god hjälp.
• Om du utför takarbeten som anställd är arbetsgivaren skyldig att ordna med skyddsutrustning. I arbetsgivarens uppgifter ingår bland annat riskbedömning, val, anskaffning, underhåll och besiktning av skyddsutrustning, användarutbildning, övervakning av arbetet och att besvara synpunkter. Arbetstagaren är skyldig att följa anvisningarna samt rapportera upptäckta fel eller brister och på så sätt trygga den egna och andras säkerhet.
• Arbetsgivaren ska låta utföra periodisk besiktning av fallskyddet varje år. Besiktningen kan endast utföras av en utbildad och kvalificerad person.
• Vänd dig till kvalificerade säljare av skyddsutrustning när du ska välja lämpligt fallskydd. Du hittar utbildade säljare av skyddsutrustning bland annat hos medlemsföretagen i Finlands Arbetarskyddsföretags Förbund (STYL). Säljarna av skyddsutrustning kan bistå med riskbedömningen, valet av skyddsutrustning samt utbildning av personer som använder fallskydd.