Arbetsrelaterad cancer

Arbetsrelaterad cancer skiljer sig inte i sitt förlopp eller sina patologiska egenskaper från andra cancerformer av samma slag. Diagnosen för yrkessjukdom måste ofta baseras på en bedömning av sannolikheten för att arbetet har varit den huvudsakliga orsaken till sjukdomens utbrott. Exponeringen för en agens som är känd för att vara cancerframkallande måste ha varit så hög att risken för att insjukna efter en sådan exponering har visat sig vara mer än dubbelt så stor på gruppnivå som för icke-exponerade personer.
Innehållsförteckning

Förekomst

Omkring 33 000 nya cancerfall diagnostiseras varje år i Finland. Globalt är tobak (30 %), livsmedel och alkohol (30 %) och kroniska infektioner (20 %) de vanligaste orsakerna till cancer. Andra orsaker kan vara miljöföroreningar (5 %), genom (5 %) eller okända faktorer (5 %). Arbetsrelaterade orsaker står för cirka 5–8 procent. Den första arbetsrelaterade cancer som är känd i modern litteratur är troligen testikelcancer hos sotare som presenterades 1775.

Arbetsrelaterad cancer är vanligare hos män (i Finland cirka 4 % av cancerfall hos män, <0,1 % av cancerfall hos kvinnor). Under de senaste åren har cirka 100 cancerfall årligen i Finland ersatts som yrkescancer. Av dessa är det endast ett fåtal som inte orsakats av asbest. Många fler av de årliga cancerfallen antas dock vara arbetsrelaterade. Enligt registret för arbetsrelaterade sjukdomar ersattes år 2016 31 asbestinducerade fall av luftvägscancer, 56 asbestinducerade mesoteliom och tre cancerformer orsakade av någon annan faktor. Villkoret för ett godkännande som yrkessjukdom är att exponeringen för en agens som är känd för att vara cancerframkallande har varit så hög att risken för att insjukna efter en sådan exponering har visat sig vara mer än dubbelt så stor på gruppnivå som för icke-exponerade personer (RR >2). 

Orsaker

Registret över personer som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som medför risk för cancersjukdom (ASA-registret) förs av Arbetshälsoinstitutet. ASA-registrering bevisar dock inte att cancern är arbetsrelaterad. Arbetsgivaren skall föra register över de cancerframkallande ämnen som används på arbetsplatsen, över det arbete som utförs och över de arbetstagare som exponeras för dem. Anmälan görs en gång om året till arbetarskyddsdistriktet i efterhand, så att exponeringarna för föregående år rapporteras före slutet av mars innevarande år. År 2014 rapporterades 16 744 personer som exponerade. Krom-(VI)föreningar, nickelföreningar, PAH-föreningar, arsenikföreningar, bensen, kadmiumföreningar, asbest och trädamm (i denna ordning) var de oftast rapporterade agenserna.

Arbetsrelaterade orsaker till cancer
lungcancer asbest, kvarts, kromat, nickelföreningar, arsenik, PAH-föreningar, avgaser, tobaksrök, radon
lungsäck, bukhinna, struphuvud, äggstockar asbest
urinblåsa aromatiska aminer, PAH-föreningar, vissa färgämnen och gummikemikalier
hud ultraviolett strålning, PAH-föreningar, arsenik, tjära, beck
leukemi bensen, joniserande strålning
näsan och dess bihålor trädamm, nickelföreningar, läder- och textildamm
andra cancerformer (struphuvud, mage, lever, njurar) utöver ovanstående, bland annat trikloretylen, formaldehyd, nitrosaminer, vinylklorid, svavelsyraångor

Tabell 1. Arbetsrelaterade orsaker till cancer.

Symptom och undersökningar

Arbetsrelaterad cancer skiljer sig inte i symptom eller histologi från andra cancerformer.   

Vid bedömningen av cancerns arbetsrelaterade natur kräver exponeringsbedömningen ingående kunskaper om patientens arbetshistoria under hela arbetslivet. Vid bedömningen används bland annat arbetsgivar- och företagshälsovårdsdata om arbetsuppgifter, relaterad exponering och arbetshygieniska mätningar samt litteraturdata och andra sammanfattande data om exponeringsnivåerna i motsvarande uppgifter. Experter på exponeringsbedömning är patientens företagshälsovård och de arbetsmedicinska poliklinikerna. På sjukhus och i andra vårdmiljöer kan risken för exponering undersökas med hjälp av ett frågeformulär. Vid behov kan man konsultera en arbetsmedicinsk poliklinik eller experter vid Arbetshälsoinstitutet.  

På grund av den långa latensperioden för cancer arbetar patienterna ofta inte längre i de cancerframkallande uppgifterna och företagshälsovården deltar inte i processen för att diagnostisera eller behandla cancern. 

 Därför är det viktigt att specialister som diagnostiserar och behandlar cancer kommer ihåg risken för yrkescancer och kan fråga om eventuell arbetsrelaterad exponering för cancerframkallande ämnen. Information om arbetsrelaterade faktorer som orsak till cancer finns i arbetsgruppen för yrkescancers promemoria. En arbetsmedicinsk poliklinik kan konsulteras när man överväger cancerns arbetsrelaterade karaktär. I ärenden som kräver ytterligare utredning skickas patienten till Arbetshälsoinstitutet för bedömning. I vissa fall kan exponeringshistoriken också utredas som en telefonintervju som utförs av Arbetshälsoinstitutet. 

Behandling och prognos

Arbetsrelaterad cancer behandlas som andra cancerformer och dess prognos skiljer sig inte från andra cancerformer.

Förebyggande åtgärder

Exponeringen för cancerframkallande ämnen bör minimeras genom att ersätta ämnena och arbetsmetoderna med sådana som inte är cancerframkallande. Om detta inte är möjligt ska särskild uppmärksamhet fästas vid skyddsutrustning. Gravida kvinnor får inte utsättas för cancerframkallande ämnen eller arbetsmetoder.

Ersättning

Om en yrkessjukdom diagnostiseras och erkänns, börjar rätten till ersättning gälla från den dag då sjukdomen uppträdde. Arbetsgivarens olycksfallsförsäkring täcker nödvändiga utgifter för sjukvård, läkemedel och resor som orsakas av en yrkessjukdom. Inkomstbortfall till följd av en yrkessjukdom (arbetsoförmåga) räknat från den dag då den inträffade ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdom som dagpenning under det första året. Arbetsoförmåga efter detta år ersätts med olycksfallspension. Därutöver utbetalas menersättning när sjukdomen medför ett bestående men. En familjepension kan beviljas en änka, minderåriga barn och barn under 25 år som studerar. Begravningskostnader ersätts också inom ramen för yrkessjukdom. Ett ersättningsärende kan fortfarande väckas efter dödsfallet.

Våra experter

Soile Jungewelter

E-post
soile.jungewelter [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 2246
Heikki Frilander

Heikki Frilander

E-post
heikki.frilander [at] ttl.fi
Telefon
+358 30 474 2265

Keywords

ammattitauti
syöpä