Blyförgiftning

I dag kan man exponeras för bly till exempel i samband med smältverks- och gjuteriarbeten, metallåtervinning samt på skjutbanor, särskilt inomhus. Exponeringen är förknippad med situationer där man i samband med skjutning använder blykulor och/eller blybaserad sprängpatron. 

Den arbetsrelaterade exponeringen för bly inom metallindustrin i Finland har minskat avsevärt under de senaste årtiondena. Enligt Arbetshälsoinstitutets informationssystem för exponering FINJEM utsattes nästan 6 000 arbetstagare för bly i Finland 2013–2015.

Under de senaste åren har mellan noll och tre fall av yrkessjukdomar orsakade av bly registrerats per år. I början av 1990-talet förekom det drygt tio förgiftningar per år.

De mest utsatta yrkeskårerna är blysmeder, blyarbetare, anläggningsoperatörer, murare och smältare.

Baserat på statistik från biomonitorering exponeras dessutom skyttar, personer som arbetar och utför installationer på skjutbanor, elektronikmontörer, lödare, reparatörer, svarvare, metallgjutare, gjuteriarbetare och lagerarbetare.

Effekterna av bly på människor och deras dos-responssamband är välkända. Lindriga subkliniska, dvs. latenta symtom på nerveffekter kan uppstå när blyhalten i blodet överskrider det bindande gränsvärdet på 150 µg/l som börjar gälla som gränsvärde 1.9.2026. 

Andra toxiska effekter av bly har samband med högre exponeringar. Sådana effekter är till exempel anemi. Inte förrän blyhalterna i blodet är höga och överstiger 500 µg/l börjar det förekomma klinisk anemi eller effekter på njurarna hos vuxna. Kolik förekommer när blyhalterna i blodet är ännu högre.

Under graviditeten och amningstiden kan bly frigöras från skelettet i blodomloppet som en följd av kalciummetabolismen. 

• Bly som finns i blodomloppet passerar placentabarriären: blyhalten i blod från navelsträngen hos en nyfödd ligger alltså mycket nära den blyhalt som modern har i blodet. 
• Bly är skadligt för fostrets utveckling och för små barn eftersom det påverkar utvecklingen av det centrala nervsystemet. 
• Utifrån nuvarande kunskap är det inte möjligt att ställa en säker gräns för dessa effekter. Därför får gravida, personer som planerar graviditet och ammande personer inte exponeras för bly. 

Den primära undersökningsmetoden vid arbetsrelaterad exponering är mätning av blyhalten i blodet (B-Pb). Resultatet av den biologiska övervakningen korrelerar direkt med hälsorisken.

• Enligt social- och hälsovårdsministeriets förordning 113/2024 är det bindande gränsvärdet för bly i blodet 300 µg/l 9.4.2026–31.12.2028 och 150 µg/l från och med 1.1.2029.
• Om blyhalten i blodet överskrider det bindande gränsvärdet på grund av tidigare exponering ska exponeringskontrollen effektiviseras. Dessutom ska man genom regelbunden uppföljning säkerställa att halterna sjunker mot gränsvärdet.
• Blyhalten i blodet ska övervakas hos kvinnliga arbetstagare i fertil ålder vars blyhalt i blodet överstiger referensvärdet för icke-exponerade (13 μg/l).
• Hälsoeffekter som kan mätas med hjälp av kliniska metoder ska följas upp hos arbetstagare vars blyhalt i blodet överstiger 150 μg/l. 
• Skador på centrala nervsystemet kan sållas med hjälp av Euroquest-enkäten. Du hittar länken till enkäten nedan.
• Blodbildningsstörningar kan undersökas genom att fastställa halten av protoporfyrin i de röda blodkropparna. Hemoglobinförändringar påträffas i ett sent stadium.

Om man konstaterar en tendens av ökade blyhalter i blodet till följd av yrkesmässig exponering, ska exponeringskontrollen på arbetsplatsen effektiviseras.

• Oorganiskt bly absorberas av luftvägarna och, i mindre utsträckning, av mag-tarmkanalen. Det mesta av blyet i blodet finns i de röda blodkropparna. 
• Halveringstiden för bly i blod är cirka 30–40 dagar. 
• I ämnesomsättningen följer bly kalcium från blodet till skelettet, där dess elimineringshalveringstid är cirka 20 år.

Observera att exponeringsnivåerna sjunker långsamt när exponeringen har upphört eller minskat. Det beror på att bly ackumuleras i kroppens skelett och gradvis frigörs i blodomloppet även efter att exponeringen har upphört.

• Blyförgiftningar förebyggs bäst genom god arbetshygien och tekniska åtgärder som minskar exponeringen. 
• Vid behov kan blyhalten i inomhusluften bestämmas.
• Vid hälsoundersökningar av arbetstagare som i sitt arbete exponeras för bly iakttas allmänna riktlinjer för exponering för neurotoxiska ämnen.
• I samband med den första hälsoundersökningen och de periodiska hälsoundersökningarna informeras arbetstagaren om blyets potentiella effekter på hälsan, uppföljning, metoder för att förhindra exponering och risker som exponeringen innebär för graviditet och amning.
• Enligt statsrådets förordning 143/2024 får gravida eller ammande arbetstagare inte utföra uppgifter där det är möjligt att exponeras för bly.
• Behovet och frekvensen av hälsokontroller baseras på en bedömning av exponeringens och riskernas omfattning.
• Exponeringen för bly följs upp genom biomonitorering.
• En screening av skador på centrala nervsystemet kan utföras med hjälp av symtomenkäten Euroquest. Du hittar länken till enkäten nedan.