Stöd för återgång till arbetet

I ledningen av arbetsförmågan ingår också att förbereda sig för sjukfrånvaro och hantera den. Återgång till arbetet vid rätt tidpunkt tar hänsyn till den anställdes hälsotillstånd och funktionsförmåga samt arbetets krav och möjligheter till flexibilitet. På arbetsplatsen ska arbetsgivare, arbetstagarrepresentanter, arbetarskyddet och företagshälsovården komma överens om praxis för sjukfrånvaro och återgång till arbetet.  

Stödet från arbetsplatsen, särskilt chefen och arbetsgemenskapen, är avgörande för återgången till arbetet. Återgången till arbetet kan främjas till exempel genom möjligheten att anpassa arbetet till arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga. Ett gott samarbete mellan företagshälsovården och arbetsplatsen skapar förutsättningar för en framgångsrik återgång till arbetet.  

Vid ledning av arbetsförmågan är det lika viktigt att planera återgången till arbetet för dem som återvänder från långa sjukskrivningar som för dem som återvänder från familjeledighet eller alterneringsledighet.  

Vid utarbetandet av arbetsplatsens modell för stöd för arbetsförmågan är det bra att komma överens om kommunikationen mellan chefen och arbetstagaren under sjukfrånvaron. Samtidigt kan man komma överens om samarbete och kommunikation med företagshälsovården. 

Under sjukfrånvaron 

• håll kontakten på överenskommet sätt  

• förbered planering av återgång till arbetet i rätt tid med den anställde. 

Vid planeringen av återgång till arbete 

• förutse från fall till fall vilka arrangemang och stödåtgärder som kan vara nödvändiga på arbetsplatsen för återgång till arbetet  

• förutse om du behöver samarbeta med företagshälsovården  

• överväg om återgången till arbetet kräver ett nätverksmöte.  

Återgången till arbetet går smidigare om man på arbetsplatsen känner till och har beskrivit möjligheterna att anpassa arbetet. Cheferna bör känna till och ha tillgång till dessa metoder för att stödja återgången till arbetet. 

På arbetsplatsen kan återgången till arbete stödjas till exempel genom ändringar i den anställdes arbetsbeskrivning, rehabiliteringsåtgärder eller utbildning. 

Ändringar i arbetsbeskrivningen kan omfatta 

• arbetstidsarrangemang, till exempel kortare daglig arbetstid eller färre arbetsdagar per vecka  

• skräddarsydda arbetsuppgifter, till exempel begränsning av arbetsuppgifterna eller ordnande av nya uppgifter  

• tilläggsutbildning  

• arbetsprövning, arbetshjälpmedel, lösningar som främjar arbetsmiljöns tillgänglighet eller hjälp från en annan person.  

Lösningarna som stödjer arbetsförmågan varierar från fall till fall och de lösningsalternativ som kan tillämpas, såsom förkortad dags- eller veckoarbetstid som stöd för återgång till arbetet, kan avtalas under en begränsad tid.  

Arbets- och näringsbyrån kan bevilja arbetsgivaren understöd för anpassning av arbetsförhållandena, om en arbetstagare eller en person som ska anställas har en sjukdom eller funktionsnedsättning som förutsätter anskaffning av arbetsredskap, personlig assistens eller ändringar i arbetsmiljön.  

Man bör komma överens med arbetstagaren om hur arbetsgemenskapen ska informeras om att han eller hon återvänder till arbetet. Arbetsgemenskapen informeras om de arbetsarrangemang som berör dem när arbetstagaren återvänder till arbetet. Arbetsgemenskapen måste vara medveten om att arbetsarrangemangen är nödvändiga för att stödja arbetsförmågan. Arbetsplatsens egen verksamhetsmodell och praxis för stöd för arbetsförmågan säkerställer att varje anställd i en liknande situation behandlas på samma sätt.   

Efter återgången till arbetet 

• diskutera, följ upp och bedöm tillsammans med arbetstagaren hur återgången till arbetet lyckas  

• bedöm om återgången till arbetet kräver förstärkta stödåtgärder eller utredning av andra möjliga lösningar  

• överväg om återgången till arbetet kräver sakkunnighjälp från företagshälsovården. 

Gör sjukanmälan om sjukdomsrelaterad arbetsoförmåga eller fortsatt arbetsoförmåga i enlighet med den praxis för anmälan som avtalats på arbetsplatsen. Om du vet att sjukfrånvaron kommer att bli långvarig, till exempel på grund av ett planerat ingrepp, en behandling eller operation, ska du diskutera frånvaron i god tid med din närmaste chef. I detta skede bör du komma överens med din närmaste chef och företagshälsovården om hur ni håller kontakt under frånvaroperioden. Om det handlar om ett plötsligt insjuknande och du löper risk att bli långtidssjukskriven är det bra att diskutera kontakten i samband med att du anmäler sjukfrånvaron. 

Under sjukfrånvaron 

• ta hand om dig själv och din hälsa genom att följa de vård- och rehabiliteringsanvisningar du har fått  

• håll kontakten med arbetsplatsen och företagshälsovården på överenskommet sätt  

• förbered sig på att planera återgången till arbetet med din närmaste chef.  

Att återgå till arbetet vid rätt tidpunkt främjar tillfrisknandet och stödjer återhämtningen. Sjukdomsfasen kan medföra begränsningar i din arbets- och funktionsförmåga, som gör att du tillfälligt eller under en längre tid inte kan arbeta eller utföra vissa arbetsmoment. När din egen arbetsförmåga och återgång till arbetet kräver anpassning av arbetet, måste detta diskuteras med din närmaste chef. Att planera din återgång till arbetet är viktigt för att bibehålla hälsan och arbetsförmågan.  

När din egen arbetsförmåga och återgången till arbetet väcker frågor, bör du också vända dig till företagshälsovården. 

Vid planeringen av återgång till arbete 

• fundera på vilka arrangemang och stödåtgärder som kan vara nödvändiga för ditt arbete  

• kom överens med din närmaste chef om hur arbetsgemenskapen ska informeras om din återgång till arbetet  

• det kan vara bra att hålla ett nätverksmöte med din närmaste chef och en representant för företagshälsovården innan du återvänder till arbetet, om du är orolig för din hälsa och arbetsförmåga samt återgången till arbetet.  

När du återgått till arbetet ska du tillsammans med din närmaste chef följa upp och bedöma om de eventuella arbetsrelaterade stödåtgärderna fungerar på önskat sätt. 

När man på arbetsplatsen kommer överens om praxis för sjukfrånvaro och uppföljning av den bör man uppmärksamma behovet av gemensamma uppföljningsmöjligheter med företagshälsovården.  

I frågor som rör återgång till arbetet ger företagshälsovården råd och handledning till arbetsgivaren och arbetstagaren. Återgång till arbetet vid rätt tidpunkt efter sjukfrånvaron tar hänsyn till den anställdes hälsotillstånd och funktionsförmåga samt arbetets krav och möjligheter till flexibilitet.    

Företagshälsovården bör känna till 

• möjligheterna till arbetsanpassning på arbetsplatsen  

• arbetsplatsens modeller för stöd för arbetsförmågan, inbegripet praxis för sjukfrånvaro och nätverksmöten  

• den aktuella sjukfrånvarostatistiken.  

Företagshälsovården fungerar som expert på samordning av arbete och hälsa och på planering av effektiva åtgärder för att främja arbetsförmågan. Företagshälsovården bedömer den anställdes arbets- och funktionsförmåga samt behovet av rehabilitering. Företagshälsovården har ansvar för att samordna stödet för arbetsförmågan, oavsett var arbetstagarens behandling och rehabilitering genomförs. Vid behov kommer samarbetet att ske med andra hälsovårds-, rehabiliterings- och försäkringsinstitutioner. 

Vid planeringen av återgång till arbetet bör man  

• bedöma arbetsförmågan hos den individuella arbetstagaren samt möjligheterna till arbetssamordning för att stödja en återgång till arbetet vid rätt tidpunkt  

• föreslå lösningar som gör det möjligt att återgå till arbetet. 

Lösningsalternativen är till exempel arbetsprövning, arbete med partiell sjukdagpenning eller partiell invalidpension. Företagsläkaren ser till att deltidsarbete inte äventyrar arbetstagarens hälsa och återhämtning.  

Företagshälsovårdens uppföljning behövs ofta även efter återgången till arbetet, när man följer upp och utvärderar hur återgången till arbetet går.