Tidigt stöd för arbetsförmågan

Ett meningsfullt arbete, en fungerande arbetsgemenskap och en säker arbetsmiljö gör det möjligt att upprätthålla arbetsförmågan. Alla parters engagemang för att främja dessa är en förutsättning för ett tidigt stöd för arbetsförmågan.  

Arbetstagaren har rätt att få stöd för sin arbetsförmåga. Arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården avtalar gemensamt om åtgärder för tidigt stöd för arbetsförmågan på arbetsplatsen. Åtgärderna beskrivs i arbetsplatsens modellen för stöd för arbetsförmågan. En sådan modell bör upprättas på varje arbetsplats.  

Arbetsförmågan kan och bör ledas. På arbetsplatsen bör man fastställa medel för att stödja arbetsförmågan och utarbeta mätare för uppföljning av målen för ledningen av arbetsförmågan. Ledningen av arbetsförmågan innebär samarbete mellan arbetsgivaren, cheferna, arbetstagarna och företagshälsovården. Verksamhetssättet på arbetsplatsen till stöd för arbetsförmågan kräver ledningens engagemang och utbildning för både chefer och personal. I modellen för stöd för arbetsförmågan bör man identifiera och beskriva när företagshälsovårdens sakkunnighjälp behövs. Detta ska också behandlas i utbildningen. På så sätt kommer alla på arbetsplatsen att kunna identifiera, reagera på och agera utifrån behovet av tidigt stöd för arbetsförmågan.   

Att möjliggöra en lämplig arbetsmiljö och fungerande arbetsredskap är en del av personalledningen. Chefen ska vara medveten om frågor som påverkar arbetstagarens arbetsförmåga. Detta hjälper dig att identifiera behovet av tidigt stöd för arbetsförmågan.  

När du lägger märke till problem med arbetstagarens arbetsförmåga eller produktivitet, bör du utreda följande  

• har arbetstagaren en tydligt arbetsbeskrivning och känner han eller hon till sin basuppgift?  

• har arbetstagaren den kompetens som behövs för uppgiften?  

• är arbetsmängden lämplig?  

• har arbetstagaren tillräckligt med motivation för sitt eget arbete?  

• har arbetstagaren tillräckligt god hälsa för att utföra arbetet?  

Om du identifierar problem efter utredningen, diskutera dem med din arbetstagare.

Chefens och arbetstagarens samtal om tidigt stöd ska förberedas enligt den praxis som överenskommits på arbetsplatsen. Det är bra att reservera en lugn plats och tillräckligt med tid för diskussionen. Först går man igenom varför samtalet om tidigt stöd ordnas. Trots att det finns begränsningar i funktionsförmågan kan arbetet ändå vara framgångsrikt. Man kan strukturera samtalet med hjälp av till exempel Arbetsförmågehuset och fokusera på de frågor som aktualiseras av arbetstagarens behov. 

Chefen och arbetstagaren diskuterar frågor som ingår i arbetsförmågan, såsom arbetsförhållanden, arbetets meningsfullhet, yrkeskompetens, funktionsförmåga och möjliga faktorer utanför arbetslivet som påverkar dessa.  

I diskussionen om arbetsförhållanden och det chefsarbete och ledningssätt som påverkar dessa behandlar man faktorer som arbetstagaren upplever som stödjande eller belastande i sitt arbete. Under diskussionen utreds bland annat arbetstider, arbetsbelastning, arbetsutrustningens funktionalitet och andra arrangemang. Kan dessa anpassas för att stödja arbetstagarens arbetsförmåga? Har den anställde möjligheter att påverka sitt arbete? Har arbetsplatsen ett stödjande klimat? Får arbetstagaren stöd och feedback från sin chef och sina kollegor?  

I samtalet diskuteras också arbetets meningsfullhet, som inte bara påverkas av arbetets innehåll, utan också av arbetstagarens motivation, värderingar och attityder. Det är viktigt att ta hänsyn till möjligheterna att förena arbetslivet och det övriga livet. Erbjuder arbetet lämpligt med utmaningar? Har arbetet tydliga mål?  

I diskussionen om yrkeskunnande fokuserar man på kompetens och dess utveckling i förhållande till arbetets mål. Ständiga förändringar i arbetet och arbetsmetoderna gör det viktigt att uppdatera kunskaper och färdigheter och lära sig nytt. Hur kan kompetensen utvecklas?  

Arbetstagarens hälsa och funktionsförmåga diskuteras i den utsträckning som de har betydelse för arbetets utförande. Hälsan påverkas såväl av den fysiska funktionsförmågan som av tillräckliga mentala resurser. Finns det skäl att utnyttja företagshälsovårdens sakkunskap?  

Över diskussionen upprättas en promemoria i enlighet med arbetsplatsens modell för stöd för arbetsförmågan. I den antecknas vilka arbetsrelaterade utvecklingsområden som framkommit, överenskomna åtgärder och hur de ska följas upp.   

Behovet av stöd för arbetsförmågan kan identifieras och tas upp av den anställde, chefen, en kollega, arbetarskyddet eller företagshälsovården. 

Följande signaler kan ge anledningar till ett samtal: 

• oro över den anställdes situation 

• isolering, irritation, oartighet 

• koncentrationssvårigheter, tankspriddhet, glömska 

• återkommande förlängningar av arbetsdagen 

• allt fler förseningar 

• bristande motivation, likgiltighet, oaktsamhet, försummelse av arbetet 

• försvagad arbetsprestation, försämrad kvalitet på arbetet 

• uppträder berusad eller bakfull på arbetet 

• återkommande eller långa sjukskrivningar. 

Går hela din fritid åt till att återhämta dig från arbetet? Har du en sjukdom som gör att du kanske behöver en tillfällig anpassning av arbetet? Finns det en situation i ditt privatliv som påverkar din prestation i arbetet?  

Prata först med din chef om till exempel ditt arbete sätter för stor press på dig eller om du inte kan utföra dina arbetsuppgifter under arbetstid. Du kan alltid vända dig till arbetshälsovården i hälsofrågor som påverkar din arbetsförmåga.  

I ett samtal för tidigt ingripande kan chefen och medarbetaren ofta tillsammans hitta lösningar på arbetsplatsen. Företagshälsovårdens representant stödjer och uppmuntrar både chefen och arbetstagaren att agera i enlighet med den praxis för tidigt stöd som finns på arbetsplatsen.  

När man i ett samtal för tidigt ingripande konstaterar att hälsofrågor påverkar den anställdes arbete eller arbetsförmåga, drar man nytta av företagshälsovårdens sakkunskap. Arbetstagaren har rätt att söka sig till företagshälsovården, chefen har rätt att hänvisa arbetstagaren till företagshälsovården och företagshälsovården har rätt att kalla arbetstagaren till företagshälsovården för att bedöma och främja dennes arbetsförmåga.  

Företagshälsovårdens uppgift är att utreda ett eventuellt hälsoproblem och dess inverkan på arbetets utförande. Företagshälsovården samordnar behandlingen av sjukdomar och hänvisar vid behov arbetstagaren till rehabilitering. Företagshälsovården tar ställning till möjligheten att förena arbete och hälsa. Ett viktigt redskap i detta arbete är nätverksmötet.