Skydd mot fågelinfluensa

1. Rör inte vid en död fågel eller dess spillning.
2. Lämna den döda fågeln där den är. Enskilda vilda döda fåglar lämnas vanligtvis i naturen.
3. Om du trots allt rört vid fågeln ska du tvätta händerna noggrant med tvål och vatten. Därtill kan du använda ett alkoholhaltigt handdesinfektionsmedel.
4. Om de döda fåglarna är många till antalet, dvs. de motsvarar Livsmedelsverkets definition av massdöd, gör en anmälan enligt Livsmedelsverkets anvisningar till närmaste veterinär, till exempel kommunalveterinären. Se kontaktuppgifterna till veterinärerna (Livsmedelsverket).
    
   Enligt Livsmedelsverket kan massdöd anses vara fyndet av t.ex. fler än en svan, fler än fem andra sjöfåglar eller fler än tio andra döda fåglar på en och samma plats.  Mer information: Vanliga frågor om fågelinfluensa (Livsmedelsverket).  

1. Ta två soppåsar. Påsarna ska vara tillräckligt stora i förhållande till fågelns storlek.
2. Vik upp kanten på båda påsarna.
3. Lägg händerna i den ena påsens veck och dra in fågeln i påsen.
4. Förslut påsen tätt, till exempel med en knut eller ett buntband.
5. Lägg påsen i den andra påsen.
6. Förslut också den andra påsen tätt, till exempel med en knut eller ett buntband.
7. Tvätta händerna noggrant med tvål och varmt vatten efter åtgärden.
8. Lägg påsen i kärlet för blandat avfall.

OBS! Om du befinner dig utanför en tätort gör följande:

1. Gräv en grop åt fågeln.
2. Lyft fågeln till gropen med en spade.
3. Rör inte fågeln med händerna och förpacka den inte i en påse.
4. Tvätta händerna och spaden omsorgsfullt. 

1. Ta på dig täta engångshandskar och stövlar på fötterna.
2. Tvätta utomhusmöblerna som fåglarna sölat ned med en rengöringstrasa, vatten och vanligt rengöringsmedel. 
3. Lägg även rengöringstrasan i blandat avfall eller tvätta den i ett tvättprogram i rikligt med vatten i en temperatur på minst 60 °C.
4. Lägg använda handskar i blandat avfall och tvätta därefter händerna väl med tvål och vatten. 

1. Dra på dig gummistövlar
2. Fukta terrassen med vatten från en vattenslang.
3. Borsta de fuktiga ytorna med en långskaftad borste. Om torra ytor borstas lyfter det upp damm i luften. 
4. Avlägsna inte fågelspillning från terrassen med högtryckstvätt. Det sprider fläckarna i form av aerosoler i luften. 

Då man hos fåglar, pälsdjur eller andra djur har konstaterat sjukdomar som kan orsaka smitta hos människan, ska de som deltar i bekämpningen av sjukdomarna skydda sig noggrant. Djurhälsomyndigheterna leder bekämpningsåtgärderna.  

Instruktioner för arbetsplatser där det förekommer mycket fågelspillning

Skyddsinstruktionerna innehåller även anvisningar för arbete som sker på platser som är svårt nedsmutsade med fågelspillning. Sådana platser är till exempel sjömärken och områden under broar.

Skydd mot stora mängder fågelspillning på arbetsplatser

Skyddsinstruktion för insamling av kadaver i fall av massdöd av fåglar

Anmäl upptäckter av massdöd av fåglar till kommunalveterinären. Myndigheterna leder insamlingen av fåglar. Se kontaktuppgifterna till veterinärerna (Livsmedelsverket).

Skyddsinstruktioner för insamling av fågelkadaver i samband med massdöd 

Instruktioner till pälsfarmer och fjäderfäanläggningar

Trots att skyddet mot sjukdomar på pälsdjurfarmer är adekvat, är fågelinfluensasmitta möjlig på pälsdjursfarmerna eftersom fåglarna söker mat i skugghusen. Det kan vara svårt att upptäcka smittor. Därför är det fortfarande nödvändigt att skydda sig i samband med pälsdjursproduktion.

Skydd vid skötsel av produktionsdjur som insjuknat i fågelinfluensa Skyddsinstruktioner för skötsel av pälsdjur då man inte vet om djuren insjuknatSkyddsinstruktioner för avlivning av pälsdjurSkyddsinstruktioner för avlivning av fjäderfä Skydd mot fågelinfluensa vid pälsning av pälsdjur

Instruktioner för spannmålsskörd och spannmålshantering

Det är nödvändigt att förebygga spridning av fågelinfluensa även i samband spannmålsskörd och spannmålshantering.

Hantering av risken för fågelinfluensa i samband med spannmålsskörd och spannmålshantering

Instruktionerna ovan finns även till vänster på sidan.

Exponeringen för fågelinfluensavirus kan vara avsevärd i följande arbetsuppgifter

• insamling, transport och destruktion av massdöda vildfåglar
• intagning av sjuka vilda djur för vård
• vård av djur på djurhållningsplatser där det finns eller där man misstänker att det finns smittade djur
• avlivande av smittade djur
• destruktion av spillning från smittade djur
• rengöring och desinfektion av förorenade platser
• arbete i trånga utrymmen där det finns stora mängder spillning från smittade djur
• provtagning av vilda djur
• provtagning på djurhållningsplatser
• veterinärmedicinska undersökningar och obduktioner av djur.

Om en smittsam sjukdom kan orsaka smitta hos människan kan smittan överföras från ett sjukt djur, delar eller spillning av det via beröring, ögon, mun eller andningsvägarna.

Smittrisken ökar om man röker eller äter med smutsiga fingrar eller gnuggar sig i ögonen och näsan.

Virusets möjlighet att överleva påverkar smittorisken

Bakteriens eller virusets möjlighet att överleva påverkar smittorisken. Fågelinfluensaviruset kan leva i dagar, till och med veckor i fågelspillning. Kyla förlänger virusets livstid. Viruset förstörs av solens strålar och hetta.

Virus förstörs med en desinfektionsapparat i laboratorieförhållanden. I praktiken är maskintvätt i 60 °C effektivt.

Olika desinfektionsmedel förstör bakterier och virus på olika sätt, beroende på medlets egenskaper. För desinficering av hud används alkoholhaltig handsprit.

Det bästa sättet att tvätta händerna är med tvål och vatten.

Exempel på hur smittan kan sprids:

• direkt kontakt med levande eller döda smittade fåglar, deras spillning, kroppsvätskor eller utsöndring
• inandning av damm och aerosoler i luften då de innehåller djurspillning, kroppsvätskor eller damm och mjäll som lossnat från djuren

  
  

  • djur som är sjuka hostar och nyser och kan orsaka droppsmitta
  • det uppkommer aerosoler i djurens andning och då djuren rör på sig ökar mängden aerosoler i luften
  • högtryckstvätt för bortspolning av spillning och annan smuts orsakar aerosolbildning
  • krypande i trånga utrymmen rör upp damm i luften
• beröring av burar eller djurstall som kontaminerats med sjukdomsalstraren eller andra ytor, verktyg och utrusning som varit i kontakt med sjuka djur.