Hälsoundersökningar i arbeten som medför särskild fara för ohälsa

Arbetsuppgiften kan ställa särskilda krav på arbetstagarens hälsa. Till exempel rökdykare inom brand- och räddningsbranschen bör ha god fysisk och psykisk funktionsförmåga.

Behovsbedömning

I samband med arbetsplatsundersökningen drar företagshälsovården slutsatser om risk- och belastningsfaktorernas betydelse för hälsan och fastställer behovet av en hälsoundersökning. I bedömningen beaktas även tidigare medicinsk erfarenhet av fall av ohälsa, olika faktorers farlighetsgrad, exponeringens intensitet och varaktighet, eventuella interaktioner, tidigare fall av exponering, resultat från arbetshygieniska mätningar samt eventuella biologiska exponeringsmätningar. Särskild fara för ohälsa förorsakas av sådana arbetsförhållanden där en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor sannolikt kan vålla sjukdom, för stor exponering eller fara för fortplantningsförmågan. Även nattarbete och särskild risk för våld i arbetet kan förorsaka särskild fara för ohälsa. Behovet av hälsoundersökning fastställs i statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (SRF 1485/2001). Exempel på riskfaktorer är bl.a. buller, asbest, svetsångor, nattarbete, hot om våld samt ett flertal kemiska agenser. Vid fastställande av behovet av hälsoundersökning bör arbetstagarens individuella dispositionsfaktorer beaktas.

Vid planering av undersökningar säkerställs att det finns en allmänt godtagen medicinsk metod för att påvisa skador och exponering, till exempel genom biomonitorering.  

Hälsoundersökningen omfattar kliniska undersökningar som görs av läkare, samt andra kompletterande undersökningar, undersökningar eller delar av undersökningar samt funktionstest och exponeringsmätningar som gjorts under en läkares övervakning.   

Målsättningar

  • Förebygga skadliga hälsoeffekter av de faktorer som förekommer i arbetet och identifiera eventuella tidiga tecken på effekter.

  • Hälsorisker i personens arbete identifieras.  

  • Information för att eliminera eller minska hälsorisker tas fram.  

  • Arbetstagarens exponering och sådana förändringar i arbetstagarens funktionsförmåga och hälsotillstånd som sannolikt beror på exponering utreds.  

  • På vilket sätt arbetstagarens hälsotillstånd eller förändringar i hälsotillståndet påverkar lämpligheten för arbetet utreds.  

  • Arbetstagaren ges information om hälsoriskerna i arbetet och anvisningar om skadeförebyggande åtgärder.  

  • Arbetstagaren hänvisas till undersökningar och vård vid misstanke om yrkessjukdom.  

  • Effekten av genomförda arbetarskyddsåtgärder och andra ändringar följs upp. 

Första hälsoundersökningen

I arbeten där det finns särskild risk för ohälsa ska en första hälsoundersökning utföras redan innan anställningsförhållandet eller exponeringen påbörjas, eller senast inom en månad efter det att arbetet påbörjats.  Syftet med den första hälsoundersökningen är att utreda om arbetstagaren har en sjukdom, sensibilitet eller strukturella egenskaper som skulle utsätta honom eller henne för särskilt fara för ohälsa.

Periodisk undersökning

Under anställningsförhållandet eller exponeringen utförs vanligtvis en periodisk hälsoundersökning med 1–3 års intervall. Uppföljningsintervallet fastställs i samband med hälsoundersökningen utifrån exponering och exponeringsnivå, med beaktande av individuell känslighet och eventuella begränsande sjukdomar. Hälsoundersökning utförs också i sjukdomsskeden om arbetstagarens hälsotillstånd och arbetsförmåga så förutsätter.  

Arbetstagaren kan utsättas för flera olika riskfaktorer. Undersökningar av olika riskfaktorer kan utföras samtidigt. En del undersökningar kan utföras som enkäter, till exempel lösningsmedelsenkäten eller skiftarbetsenkäten. På grundval av den information som erhålls vid periodiska undersökningar är syftet alltid att undanröja faran och att förebygga och bekämpa faran för arbetstagaren.    

När anställningen upphör

När arbetet har medfört särskild fara för ohälsa görs också en hälsoundersökning när anställningsförhållandet upphör. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas åt arbete som medför risk för cancersjukdomar. Det är viktigt att ge arbetstagaren råd om besöksfrekvens, undersökningens innehåll och vilken instans som genomför de fortsatta undersökningarna. Rådgivning ska helst ges skriftligen.  

När arbetstagaren övergår till ett liknande arbete hos en ny arbetsgivare ska information om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa lämnas till den nya arbetsgivarens företagshälsovård. I slutet av arbetskarriären överförs uppgifterna till en överenskommen vårdinstans.   

Utlåtande över hälsoundersökning i arbete som medför särskild fara för ohälsa

Över hälsoundersökningen utfärdas ett utlåtande om de slutsatser som gjorts utgående från undersökningen, det vill säga ett ställningstagande till personens hälsomässiga lämplighet för arbetet.  

Bedömningen anges i utlåtandet på skalan lämplig/lämplig med förbehåll/olämplig. Om arbetstagaren på grund av sitt hälsotillstånd är lämplig med förbehåll för det aktuella arbetet, ska dessa begränsningar och utlåtandets giltighetstid anges i utlåtandet. Dessutom anges förslag om arbete, arbetsförhållanden och arbetsmetoder i syfte att eliminera eller minska exponeringen. Dessa rekommendationer kan till exempel omfatta riktad arbetsplatsutredning eller andra arbetarskyddsåtgärder.  

En arbetstagare får inte anlitas för arbete där han eller hon enligt hälsoundersökningen av personliga hälsoskäl löper uppenbar risk för ohälsa i arbetet. Detta kan handla om att eliminera eller minska exponeringen eller att förbjuda arbete som utgör en fara för hälsan.  

I hälsoundersökningsutlåtandet får inte personliga hälsouppgifter anges, till exempel resultat av laboratorieundersökningar.

Om man bedömer att arbetstagaren är olämplig för det aktuella arbetet ska resultatet motiveras för arbetstagaren. Utlåtandet om arbetstagarens hälsomässiga lämplighet för arbetet kan ges till arbetstagaren för inlämning till arbetsgivaren. Utlåtandet kan också, utan hinder av tystnadsplikten, ges skriftligen direkt till arbetsgivaren.       

Mer information

Boken Exponeringsbaserad uppföljning av hälsa i arbetet (Arbetshälsoinstitutet och Duodecim) beskriver agenser och deras negativa hälsoeffekter och ger hanledning i hur man bedömer i vilka situationer hälsoundersökningar ska göras.  

Enkäter i anslutning till hälsoundersökningar 

I handboken Exponeringsbaserad uppföljning av hälsa i arbetet (Arbetshälsoinstitutet och Duodecim) nämns följande enkäter:  

Neurologisk symtomenkät Euroquest (EQ)

Arbetsrelaterad hudexponering och eksem NOSQ-2002/SHORT 

Uppföljning av och upplevelser kring risken för våld i arbetet och hur de hanteras – Centrala intervjufrågor finns i handboken Exponeringsbaserad uppföljning av hälsa i arbetet, s. 257