Företagshälsovårdens sjukvårdstjänster

Arbetsgivaren definierar omfattningen av sjukvården som erbjuds till arbetstagarna. Omfattningen av sjuk- eller hälsovårdstjänster och principerna för deras användning måste alltid tydligt fastställas i avtalet om företagshälsovård och personalen måste informeras om den överenskomna praxisen. Sjukvårdens innehåll och omfattning anges också i företagshälsovårdens verksamhetsplan. Arbetsgivaren får ersättning för nödvändiga och skäliga kostnader för sjukvård som genomförs enligt god företagshälsovårdspraxis i enlighet med FPA:s detaljerade anvisningar.  

Sjukvården ska vara avgiftsfri för arbetstagaren och innehållets omfattning ska vara lika för hela personalen.  

Arbetsgivaren kan också som en personalförmån ordna sjukvårdstjänster för sina arbetstagare. Till dessa tjänster hör till exempel tjänster som ordnas via en sjukkostnadsförsäkring. Dessa ingår inte i verksamhet som ersätts som företagshälsovård. 
Företagshälsovårdsinriktad sjukvård skiljer sig från sjukvård inom primärvården bland annat vad gäller dess betoning:  

1. Både arbetstagarnas och arbetsplatsernas behov beaktas vid ordnandet av sjukvård.  
2. Sjukdomarnas samband med arbetet bedöms på grundval av yrkesmedicinsk kompetens.
3. Individens arbets- och funktionsförmåga stöds genom åtgärder som påverkar individen själv, arbetsuppgifterna, arbetsmiljön och arbetsgemenskapen.  

Målet med företagshälsovårdsinriktad sjukvård är att trygga tillgången till god vård, remittering till nödvändig behandling samt uppföljning och stöd av personalens arbetsförmåga och välbefinnande.  

Om den förebyggande företagshälsovården och sjukvården inte genomförs av samma yrkespersoner, ska företagshälsovårdsenheten i samband med symtom som berör arbetet och arbetsförmågan och i situationer då arbetstagarens sjukdom eller symtom drar ut på tiden se till att arbetstagaren får handledning som grundar sig på kundorganisationens ansvarsteams bedömning av arbetet och arbetsförmågan.

Inom  företagshälsovårdens sjukvård anlitas ofta laboratorietjänster och bilddiagnostiska tjänster på allmänläkarnivå som stödtjänster. Vid behov konsulteras specialister. Företagshälsovårdsproducenterna ansvarar för att sjukvårdstjänsterna motsvarar god praxis.  

Företagshälsovårdspersonalens resurser ska allokeras på ett ändamålsenligt sätt. Inom företagshälsovården kan sjukdomar också behandlas av andra yrkesgrupper än företagsläkare. Personen ska alltid remitteras till egen företagsläkare när det gäller arbetsrelaterade frågor eller när det finns en risk för att sjukfrånvaron förlängs. 

Vid behandling av långvariga sjukdomar, såsom diabetes, varierar praxisen mycket beroende på företagshälsovårdsavtalets omfattning. Företagshälsovården har ofta inte vårdansvar  för långtidssjukdomar. Vid behandling av långtidssjukdomar är det viktigt att beakta en väl fungerande vårdkedja samt en ändamålsenlig och smidig remittering av patienterna från en serviceproducent till en annan.

Även om behandlingen av en långtidssjukdom genomförs utanför företagshälsovården, ska man se till att uppföljningen och bedömningen av arbetsförmågan i anslutning till sjukdomen görs inom företagshälsovården. Företagshälsovårdens styrkor är kunskap om arbetet och arbetsplatsen samt kunskap om och erfarenhet av sambanden mellan arbete och hälsa. Social- och hälsovårdsaktörernas samarbetspraxis måste också utvecklas regionalt för att vid sjukdomar som påverkar arbetsförmågan  möjliggöra tidig bedömning hos företagshälsovården och nödvändiga åtgärder för att stödja arbetsförmågan. 

Alla yrkesutbildade personer som genomför sjukvård inom företagshälsovården ska känna till företagshälsovårdsenhetens verksamhetssätt och processer som anknyter till olika stödåtgärder för arbetsförmågan. Om man på sjukvårdsmottagningen konstaterar att det finns ett behov av att stödja arbetsförmågan, ska man säkerställa att patienten får en bedömning av sin situation av en yrkesutbildad person inom företagshälsovården som känner till förhållandena på hens arbetsplats och handlingsmodellerna för stöd för arbetsförmågan. 

Under sjukvårdsbesöket är det viktigt att ta ställning till om symtomet eller sjukdomen är relaterad till arbetet och om det kanförsämra arbetsförmågan.  

Informationen som man får vid sjukvårdsbesöken kan företagshälsovården använda effektivt i sin förebyggande verksamhet när sjukdomens koppling till arbetet antecknas i patientjournalen på ett sätt som möjliggör statistik och rapportering.  Det är viktigt att sjukdomarnas och symtomens samband med arbetet och behovet av stödåtgärder för arbetsförmågan dokumenteras på ett nationellt enhetligt sätt i patientdatasystemen. Läs mer om enhetlig registrering på webbplatsen nedan.