Arbetarskyddspanelen: 75 % bedömer att samarbetet mellan företagshälsovården och arbetsplatsen fungerar

Merparten av respondenterna i enkäten riktad till arbetarskyddspersonal bedömer att företagshälsovårdssamarbetet fungerar mycket bra eller ganska bra. I fråga om hantering av belastning och uppföljning av effektiviteten finns det utrymme för utveckling.
-

Arbetshälsoinstitutets och Arbetarskyddscentralens pressmeddelande 11.2.2026

Den nyaste Arbetarskyddspanelen, det vill säga den enkät som Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen låter genomföra varje år, genomfördes i november–december 2025. Denna gång var panelens tema företagshälsovårdssamarbete på arbetsplatserna, och man utredde arbetarskyddschefernas och arbetarskyddsfullmäktiges synpunkter på hur företagshälsovårdssamarbetet genomförs och fungerar.

– Företagshälsovårdens roll har väckt diskussion i offentligheten. Diskussionen har handlat om hur tjänsterna ska ordnas och om de svarar på utmaningarna i dagens arbetsliv. Enligt en enkät är personalen på arbetarskyddet huvudsakligen nöjd med företagshälsovårdssamarbetet, sammanfattar Hanna Uusitalo, specialsakkunnig på Arbetshälsoinstitutet.

Med företagshälsovårdssamarbete avses ett planmässigt och målinriktat samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna eller deras representanter och företagshälsovården i syfte att främja arbetet, arbetsförhållandena och arbetsförmågan.

Samarbetet fungerar, men arbetarskyddets roll blir ofta snäv

Majoriteten av respondenterna (75 %) anser att samarbetet mellan arbetsplatsen och företagshälsovården fungerar mycket bra eller ganska bra. Motiveringar som nämns till den positiva bedömningen är regelbunden interaktion, företagshälsovårdens tillgänglighet och genuint intresse för arbetsplatsens situation. Det som ofta ansågs ligga bakom ett ineffektivt samarbete var brister i informationsflödet och expertisen.

Enligt enkäten ansvarar personalförvaltningen och högsta ledningen oftast för ledningen och utvecklingen av företagshälsovårdssamarbetet. Arbetarskyddet arbetar parallellt med dessa, men på få arbetsplatser ligger ledarskapet och utvecklingen av företagshälsovårdssamarbetet i första hand på arbetarskyddets ansvar. 

– Arbetarskyddet har ofta en helhetsbild av faktorer som stödjer eller hotar arbetsförmågan på arbetsplatsen och i olika team. Kan det eventuellt vara nödvändigt att utnyttja denna expertis mer i ledningen och utvecklingen av företagshälsovårdssamarbetet, funderar Maria Teikari, projekt- och utvecklingschef på Arbetarskyddscentralen.

Man är i huvudsak nöjd med de förebyggande tjänsterna

Majoriteten av respondenternas arbetsplatser (67 %) har tillgång till både lagstadgade förebyggande företagshälsovårdstjänster och frivilliga sjukvårdstjänster som erbjuds av arbetsgivaren. Enbart lagstadgade tjänster erbjuds av cirka en tredjedel (31 %) av arbetsplatserna.  

Merparten av respondenterna bedömer att företagshälsovårdssamarbetet i fråga om förebyggande tjänster fungera mycket bra. Företagshälsovården ansågs känna till arbetsplatsens arbeten och särdrag (88 %), stödja den fysiska ergonomin (78 %) och förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor (76  %).

Utvecklingsbehov lyftes i synnerhet fram gällande hanteringen av belastningen och rådgivning om riskfaktorer i arbetet. Cirka en fjärdedel av respondenterna upplevde att företagshälsovården inte i tillräcklig grad stödde hanteringen av belastningen, ökade förståelsen för betydelsen   av arbetsrelaterade faror för hälsa och arbetsförmåga eller hjälpte till med utvecklingen av trygga och säkra arbetslokaler.

Uppföljning av effektiviteten kräver fungerande mätare

På nästan alla respondenternas arbetsplatser har behoven inom företagshälsovård identifierats (90 %) och tydliga mål för verksamheten har ställts upp (85 %). Verksamhetens effektivitet följs regelbundet upp på 63 procent av arbetsplatserna. 

Sjukfrånvaro nämndes som den vanligaste uppföljningsmetoden. Andra uppföljningsmetoder var till exempel statistiker över olycksfall och arbetsoförmåga och enkäter om välbefinnandet.

– Resultaten väcker funderingar kring vad som kunde vara ett lämpligt sätt att följa upp verksamhetens effektivitet. Ger de nuvarande metoderna tillräcklig information om hur företagshälsovårdstjänsterna svarar på de identifierade behoven, frågar Hanna Uusitalo.

Arbetarskyddspanelen

  • Arbetarskyddspanelens material om frågor relaterade till företagshälsovårdssamarbete är tillgängliga i tjänsten Arbetslivskunskap: Arbetarskydd och företagshälsovård
  • Materialet för Arbetarskyddspanelens återkommande enkät 2019-2025 finns i tjänsten Arbetslivskunskap: Arbetarskyddspanelen erbjuder aktuell lägesinformation
  • Arbetarskyddspanelen är en enkätundersökning bland arbetarskyddspersonal som utförs en gång om året av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen.
  • Enkäten innehåller standardfrågor om arbetarskydd och temafrågor som varierar från år till år. Temat för år 2025 var Företagshälsovårdssamarbete.
  • Den senaste enkäten utfördes i november–december 2025. Enkäten skickades till arbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddschefer som valdes ur Personregistret för arbetarskyddet. Av dessa svarade 721 personer på enkäten.

Ytterligare information

  • Hanna Uusitalo, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, hanna.uusitalo [at] ttl.fi (hanna[dot]uusitalo[at]ttl[dot]fi), 043 824 0034
  • Maria Teikari, projekt- och utvecklingschef, Arbetarskyddscentralen, maria.teikari [at] ttk.fi (maria[dot]teikari[at]ttk[dot]fi), 040 777 6316

Dela innehåll på sociala medier!