Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt Korttidspsykoterapier som en del av framtidens företagshälsovård (Lyhytpsykoterapiat osana tulevaisuuden työterveyshuoltoa) utredde hur psykoterapi genomförs och hur effektiv den är inom företagshälsovården. I projektet visade det sig att antalet terapibesök oftast varierar mellan sex och tio eller till och med tjugo, och att kriterierna för hänvisning till behandling och uppföljningen av resultaten varierar mellan olika tillhandahållare av företagshälsovård.
– Det är oklart om längden på psykoterapin bestäms på basis av antalet tillåtna besök enligt företagshälsovårdsavtalet eller patientens verkliga vårdbehov, påpekar ledande forskare Sanna Selinheimo vid Arbetshälsoinstitutet.
– Fördelarna med terapin bör kunna påvisas för patienten, arbetsgivarna och beslutsfattarna för att stödformerna för psykisk hälsa inom företagshälsovården ska utvecklas på ett ändamålsenligt sätt, betonar Selinheimo.
Effekterna på arbetsförmågan är inte entydiga
En analys av ett internationellt sett exceptionellt omfattande registermaterial över företagshälsovårdskunder visade att majoriteten av de personer som hänvisades till psykoterapi inte hade långvarig frånvaro av psykiska skäl.
Risken för arbetsoförmåga hos personer med tidigare psykiska problem hade ökat redan innan de hänvisades till terapi. Den förhöjda arbetsoförmågan hade pågått minst ett år före hänvisningen till terapi.
– För dem som har mycket sjukfrånvaro kan terapi vara särskilt nyttigt. För att minska det mänskliga lidandet är det viktigt att ge tillgång till vård genast när det uppkommer tecken på arbetsoförmåga. För de patienter som inte uppvisar arbetsoförmåga är det viktigt att utvärdera vilken behandling som bäst motsvarar vars och ens individuella behov. Detta skulle främja en effektiv allokering av resurser, funderar Selinheimo.
Studiens resultat visade också att arbetsoförmågan hos kontrollgruppen minskade på ett liknande sätt som hos de personer som fått terapi.
– När det förekommer tecken på arbetsoförmåga utlöses olika stödfunktioner inom företagshälsovården och på arbetsplatserna som inte syns i detta registermaterial. Psykoterapi är alltså inte det enda stödalternativet när depression eller ångest påverkar arbetsförmågan, konstaterar Selinheimo.
Rekommendationer för åtgärder
Vad bör man då göra för att förbättra den ofta svåra situationen? Företagshälsovården bör utvärdera vilka kriterier som används för hänvisning till olika tjänster. Företagshälsovården och arbetsgivarna bör utvärdera om de olika fördelarna realiseras optimalt genom att utveckla resultatbedömningen.
Det finns ett behov av att utveckla integrationen av samtalsbehandling med andra stödåtgärder för arbetsförmågan som genomförs av företagshälsovården och arbetsplatsen. Dessutom skulle man ha nytta av att utveckla uppföljningen av samtalsbehandlingar och att styra den fortsatta vården enligt patientens behov. Det viktigaste är att utveckla bedömningen av det psykiska vårdbehovet.
– Hänvisning till olika vårdformer enligt patientens riskfaktorer, symtomens svårighetsgrad och prognos, det vill säga stratifiering av vården, skulle stödja rätt fördelning av resurser, funderar Selinheimo.
Läs mer om undersökningarna
- Projektet genomfördes av Arbetshälsoinstitutet och finansierades av FPA.
- Registerundersökningen baserar sig på kundmaterial från Terveystalos företagshälsovård, som är kopplat till flera nationella register.
- I projektet gjordes också en enkätundersökning för företagshälsovården om genomförandet av olika samtalsbehandlingar.
- Närmare information om forskningsprojektet (på finska och engelska).
- En studie som publicerades i den internationella och kollegialt granskade publikationsserien BMC Health Services Research, där man granskade förändringar i utvecklingen av arbetsoförmåga hos personer som fått korttidspsykoterapi och deras kontrollgrupp i registermaterial (på engelska).
- Originalforskning baserad på enkätmaterial publicerad i tidskriften Duodecim:
Lyhytpsykoterapia ja muu keskusteluhoito toteutuu vaihtelevasti työterveyshuolloissa.
Mer information
- ledande forskare Sanna Selinheimo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 0397, sanna.selinheimo [at] ttl.fi (sanna[dot]selinheimo[at]ttl[dot]fi)
