Kommun10-undersökningen: Sjukfrånvaron fördelas enligt kön, yrke och ålder

Sjukfrånvaron har som helhet förblivit ganska oförändrad efter social- och hälsovårdsreformen, men det finns betydande skillnader mellan kön, yrke och åldersgrupper. Kvinnor och de yngsta anställda samt till exempel anställda inom småbarnspedagogik har fler frånvarodagar än män, medelålders och personer som arbetar i ledande uppgifter eller expertuppgifter.

Päiväkodissa aikuinen tuo lapsen kanssa aamupalaa lapsille.

Jenni Ervasti

Under 2025 hade de kommunalt anställda i de kommuner som deltog i Kommun10-undersökningen en frånvaro från arbetet på i genomsnitt 16 dagar på grund av egen sjukdom. Antalet motsvarar nivån för de två föregående åren. Forskaren uppmuntrar chefernatill uppföljning av frånvaron.

– Vid analysen av kommunernas sjukfrånvaromaterial har det observerats att sjukfrånvaron bildar avvikande mönster. Hos unga anställda betonas upprepade korta frånvaroperioder, medan långa upprepade perioder är mer sannolika hos äldre anställda, påpekar Jenni Ervasti, ledande forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

– Cheferna bör följa både antalet sjukfrånvarodagar och mönstret som de bildar, så att grundorsakerna kan identifieras och metoderna för att minska frånvaron skräddarsys korrekt, bedömer Ervasti.
– Goda levnadsvanor kan skydda mot långa frånvaroperioder. Regelbunden pendling med cykel skulle till exempel vara ett sätt att förbättra konditionen och minska frånvaron.

I Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning har man följt sjukfrånvaron bland anställda i 11 kommuner sedan 2000. Från och med 2023 ändrades forskningsgruppen när personalen inom social- och hälsovårds- och räddningsväsendet övergick till välfärdsområdenas tjänst, med undantag för Helsingfors. Efter social- och hälsovårdsreformen verkar sjukfrånvaron hos den personal som fortsatte i kommunerna ha förblivit på den tidigare nivån. (Bild 1.)

Bild 1. Utvecklingen av sjukfrånvaro inom kommunsektorn under 2000-talet. Heltidsarbetande personal. Kommun10-undersökningen, Arbetshälsoinstitutet.

Kön, yrke och ålder påverkar

Kommunsektorn är kvinnodominerad, och år 2025 var antalet sjukfrånvarodagar fler bland kvinnor (17 dagar) än bland män (12 dagar). Skillnaden mellan könen hänger också samman med könsfördelningen i yrkena, eftersom det fortfarande finns en stark könsfördelning i yrkena inom kommunsektorn.

De socioekonomiska skillnaderna i sjukfrånvaron mellan yrkesgrupperna har förblivit stabila: sjukfrånvaron i lednings- och expertuppgifter är mindre än hos personer som utför fysiskt arbete eller vård- och servicearbete.

De största yrkesgrupperna inom kommunsektorn efter social- och hälsovårdsreformen är kvinnodominerade. År 2025 utgjorde lektorer, timlärare, barnskötare, lärare inom småbarnspedagogik och klasslärare 40 procent av hela forskningsgruppen mätt i årsverken.

Det finns stora skillnader mellan lärare när det gäller sjukfrånvaro: lärare som arbetar i skolor har färre frånvarodagar än lärare inom småbarnspedagogik som arbetar på daghem. Personer som arbetar med barn under skolåldern löper högre risk än genomsnittet att insjukna i smittsamma sjukdomar.

Av de mansdominerade yrkena har byggnads- och reparationsarbetare mycket sjukfrånvaro (21 dagar). Gruppen är emellertid liten (1 procent av hela forskningsgruppen). (Bild 2.)

Bild 2. Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar per årsverke åren 2025och 2024 i kommunsektorns 20 störstayrkesgrupper (2025). Heltidsanställda.. Kommun10-undersökningen, Arbetshälsoinstitutet.

Sjukfrånvaron bland unga ökar

I början av 2000-talet ökade sjukfrånvaron med åldern, men under de senaste fem åren har utvecklingen nästan vänt tvärtom. Nu har de yngsta anställda flest sjukfrånvarodagar, medan sjukfrånvaron bland de äldre anställda har minskat. Till exempel hade kommunalt anställda under 30 år i genomsnitt 19 sjukfrånvarodagar per år, medan genomsnittet för 40–50-åringar var 14 dagar.

Av den longitudinella uppföljningen kan man dra slutsatsen att sjukfrånvaroutvecklingen bland över 40-åriga anställda har varit positiv inom kommunsektorn. Den ökade sjukfrånvaron bland yngre anställda kan delvis förklaras av ålderskohorteffekten, det vill säga att friska trettioåringar i början av 2000-talet nu är friska över femtio. (Bild 3.)

Bild 3.Utveckling av sjukfrånvaron enligt åldersgrupp. Heltidsanställda.. Kommun10-undersökningen, Arbetshälsoinstitutet.

Var femte kommunalt anställd har fortfarande ingen sjukfrånvaro

20 procent av personalen i Kunta10-undersökningskommunerna var inte en enda gång frånvarande från arbetet på grund av egen sjukdom under 2025. Antalet anställda som helt saknar sjukfrånvaro från arbetet har minskat på lång sikt, med undantag för åren under pandemin.

Andelen med noll sjukfrånvarodagar kan beskriva andelen helt friska anställda eller ett fenomen där de anställda arbetar trots att de är sjuka, det vill säga presenteeism. Förändringen i andelen med noll sjukdagar kan till exempel påverkas av andelen olika partiellt arbetsföra, förändringar i praxis för distansarbete eller möjligheterna till anställning på de kommunala arbetsplatserna. (Bild 4.)

Nolla päivää pois töistä olleiden prosenttiosuus vuosina 2000 - 2025.

Bild 4. Procentandelen anställda helt utan sjukfrånvaro på grund av egen sjukdom under ett års tid, 2000-2025. Heltidsarbetande personal. Bland dem som helt saknar sjukfrånvaro inkluderas personer med minst6 månadsverken per år. Kommun10-undersökningen, Arbetshälsoinstitutet.

Kommun10-undersökningen

Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största uppföljningsundersökning av kommunsektorns personal. I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virdois.
Sjukfrånvaron bland fler än 90 000 kommunalt anställda följs på årsnivå i arbetsgivarnas personalregister med hjälp av en enhetlig beräkningsmetod genom att ställa de realiserade sjukfrånvarodagarna i proportion till utförda årsverken. Uppföljningen har genomförts sedan år 2000.
Kommun10-undersökningen omfattar all frånvaro som beror på egen sjukdom, räknat från första sjukfrånvarodagen, men inte uppgifter om diagnostiken bakom frånvaron.
Sjukfrånvarostatistiken för 2025 baserar sig på 73 730 årsverken.