Arbetshälsan inom den offentliga social- och hälsovårdsbranschen och dess utveckling har sedan länge följts upp i Arbetshälsoinstitutets återkommande undersökningar. Undersökningen Hur går det med arbetshälsan i privata social- och hälsovårdsföretag? ger för första gången jämförbara data även om situationen för privata social- och hälsovårdsföretag i Finland. I undersökningen deltog drygt 8 000 anställda från privata social- och hälsovårdsföretag, och i jämförelsen används lägesbilden från åtta välfärdsområden hösten 2025.
Företag inom social- och hälsovårdsbranschen är betydande anordnare av social- och hälsovårdstjänster: de sysselsätter nästan 120 000 av 370 000 arbetstagare inom social- och hälsovårdsbranschen.
– Resultaten var oroväckande vad gäller arbetstagarnas ork. 10 procent av respondenterna upplevde sin egen arbetsförmåga som dålig och 26 procent som måttlig. Endast 40 procent återhämtade sig bra, säger forskningsprofessor Jaana Laitinen vid Arbetshälsoinstitutet.
Arbetet och yrket påverkar mer än arbetsgivarsektorn
Siffrorna för social- och hälsovårdsföretagens återhämtning och upplevda arbetsförmåga ligger i linje med motsvarande resultat för välfärdsområdena. Skillnaderna mellan den privata och den offentliga sektorn förblir små även vid granskning enligt yrkesgrupp. Resultaten tyder på att det främst är själva arbetet och yrket, inte arbetsgivarsektorn, som är avgörande för arbetshälsan inom social- och hälsovårdsbranschen.
Enligt Laitinen understryker resultaten också behovet av att stärka förmågan att läsa av arbetsförmågan på både individ- och arbetsgemenskapsnivå. Förmågan att läsa av arbetsförmågan innebär förståelse för vad det egna yrket och arbetet kräver av hälsan och arbetsförmågan, hur arbetet påverkar återhämtningen och hur arbetsförmågan kan stödjas i det dagliga arbetet.
– Arbetstagare över 60 år hade de bästa resultaten inom social- och hälsovårdsbranschen när det gällde återhämtning från arbetet. Utifrån undersökningsresultaten verkar det som att de under sin yrkeskarriär har samlat på sig förmåga att identifiera kraven i det egna arbetet och utnyttja metoder för återhämtning. En sådan förmåga skulle vara viktig att stärka redan i studierna inom social- och hälsovårdsbranschen och i början av yrkeskarriären, säger Laitinen.
Större möjligheter att påverka i social- och hälsovårdsföretagen
Även om resultaten för den privata och den offentliga sektorn i många avseenden liknar varandra, syntes också skillnader i svaren. Social- och hälsovårdsföretagens respondenter rapporterar oftare än välfärdsområdenas respondenter möjligheter att påverka sitt eget arbete. Dessutom ansåg en större andel av dem att beslutsfattandet var rättvist och svarade att de rekommenderar sin egen arbetsgivare.
- I privata social- och hälsovårdsföretag rapporterade 50 procent av respondenterna att de har mycket inflytande över sitt eget arbete. I välfärdsområdena var andelen 41 procent.
- 37 procent av social- och hälsovårdsföretagens arbetstagare rapporterade att de inte hade möjlighet att påverka förändringar i arbetet. I välfärdsområdena var andelen 56 procent.
- 22 procent av social- och hälsovårdsföretagens och 14 procent av välfärdsområdenas respondenter rapporterade positiva förändringar i arbetet.
- 55 procent av social- och hälsovårdsföretagens och 37 procent av välfärdsområdenas respondenter rapporterade att beslutsfattandet är rättvist.
- 78 procent av social- och hälsovårdsföretagens och 62 procent av välfärdsområdenas respondenter skulle rekommendera sin egen arbetsgivare.
Det fanns ingen skillnad i rättvis ledning mellan social- och hälsovårdsföretag och välfärdsområden: 74 procent av respondenterna rapporterade att den närmaste chefens ledarskap är rättvist.
Den privata och offentliga social- och hälsovårdsbranschen måste granskas tillsammans
Enligt undersökningen lönar det sig inte att granska den privata och den offentliga social- och hälsovårdsbranschen som separata helheter. Den privata sektorn kompletterar den offentliga sektorn, och förändringarna i den offentliga sektorn återspeglas även i privata social- och hälsovårdsorganisationer.
Regelbundna arbetshälsoenkäter ger data om situationen inom hela social- och hälsovårdsområdet. Jämförbara data kan användas som stöd för politiskt beslutsfattande samt i organisationernas eget ledarskap och utveckling av arbetshälsan.
– Det handlar inte bara om enskilda organisationers arbetshälsa. I sista hand handlar det om social- och hälsovårdsbranschens dragnings- och hållkraft, tillräcklig arbetskraft och fungerande social- och hälsovårdstjänster, sammanfattar Laitinen.
Om undersökningen
- Fyra privata social- och hälsovårdsorganisationer deltog i undersökningen. Antalet respondenter var 8 109 personer och svarsprocenten var 34. I undersökningen betonades vård och socialtjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning.
- Enkäten bygger på proaktiva frågor. Undersökningen genomfördes med metoder som harmoniserats med den offentliga sektorn.
- Forskningsprojektet finansierades av Arbetshälsoinstitutet.
- Välmåendebranschen Hali hjälpte till att rekrytera organisationer till undersökningen.
- Undersökningens slutrapport i Julkari (på finska): Mitä kuuluu yksityisten sote-yritysten työhyvinvoinnille 2026
- Projektsidan: Hur går det med arbetshälsan i privata social- och hälsovårdsföretag
Mer information
- Jaana Laitinen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, jaana.laitinen [at] ttl.fi, +358 46 851 4426
