Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 22.1.2026
Lägesbilden över välfärdsområdenas arbetshälsa har förändrats från år 2023 till år 2025. Andelen personer som återhämtar sig från arbetet och upplever sin arbetsförmåga som god har ökat och den upplevda arbetsbelastningen har förblivit oförändrad. Över 47 000 arbetstagare deltog i Arbetshälsoinstitutets arbetshälsoenkäter i välfärdsområdena hösten 2025.
Ett fungerande samarbete i arbetsgemenskaperna (70 procent av respondenterna) och rättvist chefsarbete i den närmaste ledningen (74 procent av respondenterna) är tydliga resurser: båda har utvecklats i en positiv riktning sedan år 2000.
Andelen personer som bedömde sitt eget arbete som mycket givande ökade från 27 procent till 31 procent. Upplevelsen av att arbetet var givande ökade mest av högre inkomster. Denna andel ökade från 15 procent till 22 procent. Förändringen förklaras av löneharmoniseringen, som har höjt den allmänna lönenivån.
Den positiva utvecklingen gällde inte alla delområden eller alla personalgrupper. Upplevelser av bristande möjligheter att påverka förändringar i arbetet (56 procent av respondenterna) och osäkerhet kring att arbetsmängden överskrider den egna toleransen (47 procent av respondenterna) var vanliga. Osäkerheten om arbetsuppgifternas kontinuitet ökade från 21 procent till 27 procent. Inom socialservicen förekom mer psykosociala belastningsfaktorer och nedsatt arbetsförmåga än inom andra områden.
– Välfärdsområdena genomgick stora omorganiseringar och omställningsförhandlingar när enkäterna besvarades. Under dessa omständigheter är det inte förvånande att osäkerheten ökade. Jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att bedömningarna av den närmaste ledningen och samarbetet förblev bra och till och med förbättrades. Det berättar att man även i svåra situationer har lyckats göra rätt saker på arbetsplatserna, bedömer forskningsprofessor Mika Kivimäki vid Arbetshälsoinstitutet.
– Under hela den 25 år långa uppföljningen rapporterades mest arbetsstress under coronaåret 2021. I 2023 års enkät hade situationen redan lättat och den förblev ganska likartad även i förra höstens enkät, påpekar Kivimäki.
Innovativitet som resurs
Endast 43 procent av respondenterna upplever välfärdsområdenas arbetsgemenskaper som innovativa. Innovativitet är ett viktigt tecken på förändringsförmåga och en fungerande arbetsgemenskap är en bra utgångspunkt för detta.
– Hur säkerställer vi att välfärdsområdenas arbetsgemenskaper ägnar tid åt att utveckla och genomföra nya idéer? Här finns ett tydligt tillfälle att utveckla ett smidigare och effektivare arbete och samtidigt främja medarbetarnas arbetshälsa och arbetsförmåga, säger forskningsprofessor Jaana Laitinen vid Arbetshälsoinstitutet.
– Arbetet utförs tillsammans och som processer, så en gemensam diskussion om arbetet, arbetsgemenskapens verksamhet och utveckling av arbetet i arbetsgemenskapen främjar också återhämtningen från arbetet och arbetsförmågan. Deltagande ökar upplevelsen av möjligheter att påverka, vilket i sig ökar välbefinnandet. Samtidigt får man tillgång till vars och ens bästa kompetens och man förbinder sig till lösningar och förändringar. Det här är en betydlig positiv cirkel, fortsätter Jaana Laitinen.
Arbetet i välfärdsområdena upplevs i allmänhet som meningsfullt och man satsar på det. Av respondenterna rapporterade 88 procent att de satsar mycket på sitt arbete och 88 procent upplevde sitt arbete som meningsfullt. Trots omorganiseringar har situationen förblivit oförändrad även jämfört med tiden före social- och hälsovårdsreformen.
Medarbetarens engagemang för arbetsgivaren syns i att man rekommenderar arbetsgivaren till en vän, vilket rapporterades av fler än tidigare (62 procent).
Läs lägesbildsrapporten
- Mitä kuuluu hyvinvointialueiden työhyvinvoinnille 2025 på finska (Julkari.fi)
- Rapporten bildar en lägesbild över arbetshälsan i åtta välfärdsområden baserat på 2025 års Mitä kuuluu?- och Hyvinvointialueiden työhyvinvointi-undersökningar och förändringarna i dem från år 2023 till år 2025.
- År 2023 var antalet respondenter sammanlagt 45 783 (svarsprocent 54) och år 2025 sammanlagt 47 318 (svarsprocent 54).
- I rapporten granskas också förändringstrender i social- och hälsovårdspersonalens arbete, arbetsgemenskaper och ledarskap åren 2000–2025 i organisationer i fem välfärdsområden.
Mer information
- Jaana Laitinen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, jaana.laitinen [at] ttl.fi, +358 46 851 4426
- Mika Kivimäki, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, mika.kivimaki [at] helsinki.fi, +358 50 448 9300
