Hur mår du?-arbetsvälbefinnandetestet

Med hjälp av testet kartlägger du din egen arbetshälsa och får råd om hur du kan upprätthålla och förbättra din egen situation. Testet innehåller frågor om olika delområden av arbetshälsan: arbetsengagemang, arbetstillfredsställelse, arbetsberoende, utbrändhet och tristess i arbetet. Testresultatet visas endast för respondenten.

Tid: 5-10 minuter.
Innehåll: 26 påståenden om känslor och verksamhetsmodeller som upplevs på arbetet.
Resultat: Testet hjälper dig att få en lägesbild av din arbetshälsa.

Starta arbetsvälbefinnandetestet

För vem?
För arbetande personer, företagare eller egenföretagare. Testet är avsett för självständig användning, men en arbetsgemenskap kan tillsammans komma överens om att använda testet.
Fördelar?
Med hjälp av testet förstår du din egen situation bättre och får konkreta tips för ett bättre arbetsliv.

Hur har de andra svarat?

Du kan jämföra dina egna testresultat med andras svar i Arbetshälsoinstitutets Arbetslivskunskap-tjänst.

Du kan studera svaren bland annat efter bransch, ålder, kön eller utbildning. Hela materialet i tjänsten presenteras på ett sätt som gör det omöjligt att identifiera respondenten utifrån resultaten.

Begrepp relaterade till arbetshälsa som används i testet

Arbetsengagemang

Positivt känslo- och motivationstillstånd som upplevs i arbetet och som är förknippat med upplevelser av energi, hängivenhet och fördjupning i arbetet.

Arbetsnöjdhet

Positivt känslomässigt vakenhetstillstånd som är lägre än arbetsengagemang och som är ett resultat av positiva omdömen av ens eget arbete och arbetslivserfarenhet

Arbetsberoende

Högt vakenhetstillstånd som uppfattas som negativt, och en tvångsmässig och okontrollerbar tendens att ägna alltför stora resurser åt arbete, vilket stör resten av livet och utgör en hälsorisk.

Utbrändhet

Lågt negativt vakenhetstillstånd och ett syndrom som beror på långvarig arbetsstress. Kännetecknas av kronisk trötthet, kognitiva störningar och försämrad emotionell kontroll samt mental distansering från arbetet, dvs. cynism.

Tristess i arbetet

Minskat negativt vakenhetstillstånd, som syns bland annat som försämrad motivation, koncentrationssvårigheter och känslan av att tiden går långsamt.

Arbetsförmågan påverkas av många faktorer

De upplevelser som granskas i Hur mår du?-arbetsvälbefinnandetestet har en koppling till arbetsförmågan. Det är känt att i synnerhet arbetsengagemang har en positiv effekt på arbetsförmågan, medan åter en långt framskriden, obehandlad utbrändhet till och med kan leda till arbetsoförmåga.

Arbetsförmåga handlar om kompatibilitet och balans mellan människans resurser och arbetskraven. Arbetsförmågan utgår från en persons fysiska och psykiska hälsa och funktionsförmåga. Dessutom påverkas den också av exempelvis social funktionsförmåga, kompetens samt värderingar, attityder och motivation i samband med arbetet. Även arbetsförhållandena, arbetsgemenskapen och ledarskapet påverkar arbetsförmågan.

I testet bedöms arbetshälsan utifrån vilka känslor du har i anslutning till ditt arbete och hur du känner för vakenhetsgraden i anknytning till ditt arbete.

Kombinationen av dessa dimensioner indikerar en positiv eller negativ upplevelse av arbetshälsa. Positiva erfarenheter är arbetsengagemang och arbetsnöjdhet, medan utbrändhet, tristess i arbetet och arbetsberoende är negativa (Warrin 1990).

Klassificeringen av de olika dimensionerna av arbetshälsa enligt trafikljusmodellen baseras på det material som samlats in i projektet Kimmoisat työntekijät muuttuvassa työelämässä (Flexibla arbetstagare i ett föränderligt arbetsliv) som representerar den finska befolkningen i arbetsför ålder.

Därmed utgår resultatet från förekomsten av liknande upplevelser av arbetshälsa bland finländska arbetstagare. Uppgifterna från befolkningsundersökningen samlades in mellan november 2019 och januari 2020 och 1 593 personer deltog i undersökningen.

Arbetsengagemang: Schaufeli, W. B., Shimazu, A., Hakanen, J. J., Salanova, M., & De Witte, H. (2019). An ultra-short measure for work engagement: The UWES-3. Validation across five countries. European Journal of Psychological Assessment. 35, 4, 577-591.
Arbetsnöjdhet: Till exempel Wanous, J. P., Reichers, A. E., & Hudy, M. J. (1997). Overall job satisfaction measures: How good are single-item measures? Journal of Applied Psychology, 82, 247–252.
Arbetsberoende: Andreassen, C. S., Griffiths, M. D., Hetland, J., & Pallesen, S. (2012). Development of a work addiction scale. Scandinavian Journal of Psychology, 53, 265-272.
Utbrändhet:
- Schaufeli, W. B., Desart, S., & De Witte, H. (2020). Burnout Assessment Tool (BAT) — development, validity, and reliability. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17:9495.
- Hakanen, J.J., Kaltiainen, J. (2022). Työuupumuksen arviointi Burnout Assessment Tool (BAT)-menetelmällä. Työterveyslaitos: Helsinki. https://www.julkari.fi/handle/10024/145527.
Tristess i arbetet: Reijseger, G., Schaufeli, W. B., Peeters, M. C. W., Taris, T. W., van Beek, I., & Ouweneel, E. (2013). Watching the paint dry at work: psychometric examination of the Dutch Boredom Scale. Anxiety, Stress, & Coping, 26, 508-525.
Arbetsförmågan: Tuomi, K., Ilmarinen, J., Martikainen, R., Aalto, L., & Klockars, M. (1997). Aging, work, life-style and work ability among Finnish municipal workers in 1981-1992. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 23 Suppl 1, 58-65.