Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 7.5.2025
Arbetshälsoinstitutets Mitä kuuluu-lägesbild över arbetshälsan inom räddningsväsendet 2023 och 2024 vittnar gott på allmän nivå. Andelen personer som återhämtat sig bra från arbetet är 64 procent, jämfört med 52 procent föregående år. Samtidigt har antalet personer som återhämtat sig dåligt minskat från 27 procent till 17 procent. 72 procent av respondenterna upplevde sin arbetsförmåga som god, vilket var fyra procent mer än året innan. Endast 42 procent av räddningspersonalen och 30 procent av förstavårdarna tror emellertid att de kommer att fortsätta i arbetet till pensionsåldern.
– Förändringar ökar ofta arbetsbelastningen. Det andra verksamhetsåret i välfärdsområdena har lugnat och förtydligat räddningsväsendets situation i fråga om förändringen, vilket kan förklara den positiva utvecklingen av arbetshälsan, funderar forskningsprofessor Jaana Laitinen vid Arbetshälsoinstitutet.
Arbetshälsan inom räddningsväsendet är en del av samhällets kristålighet
Räddningsväsendet är en central aktör under undantagsförhållanden, men endast en välmående räddningspersonal kan agera effektivt och säkert. Utvecklingen av arbetshälsan inom räddningsbranschen är också viktig ur beredskapens och kristålighetens synvinkel.
I lägesbilden över arbetshälsan inom räddningsväsendet lyfts tre centrala utvecklingsteman fram:
1. chefernas ork
2. förebyggande av osakligt bemötande
3. stärkande av en konfidentiell diskussionskultur.
Parallell utveckling av dessa tre teman utgör grunden för en hållbar och trygg arbetsgemenskap och stärker dessutom räddningsväsendets dragnings- och hållkraft.
– Det finns en stark koppling mellan dessa utvecklingsteman, eftersom förebyggande av osakligt bemötande stärker förtroendet, som tillsammans med chefernas förbättrade välbefinnande är en central förutsättning för att bygga och upprätthålla en verksamhetskultur med öppen interaktion, berättar specialforskare Kirsikka Selander från Arbetshälsoinstitutet.
Egna utvecklingsbehov för räddningsväsendets olika yrkesgrupper
Det finns stora skillnader i arbetshälsan mellan olika yrkesgrupper inom räddningsväsendet.
I den nya lägesbilden är räddningsväsendet indelat i fem olika yrkesgrupper, som alla har olika arbetshälsoprofiler:
1. Räddningspersonal i operativa uppgifter
2. Räddningspersonalens närmaste chef
3. Förstavårdare inom räddningsväsendet
4. Person som utför administrativt arbete
5. Räddningspersonal i avtalsförhållande
Lägesbilden listar de viktigaste utvecklingsbehoven och målen för arbetshälsan för varje yrkesgrupp.
– För räddningspersonalens del finns det ett särskilt behov av att utveckla öppenheten inom diskussionskulturen och hanteringen av negativa känslor. Båda dessa kan stärkas genom att bygga psykologisk säkerhet, berättar Nina Olin, äldre konsult på Arbetshälsoinstitutet.
– För förstavårdare observeras ackumulerad belastning, dvs. arbetsstress, låg uppskattning och litet erkännande för arbetet samt erfarenheter av kundvåld och utslagning. Informationsutbyte mellan välfärdsområdena och utbyte av god praxis är viktiga metoder för förstavårdare, fortsätter Nina Olin.
Cheferna behöver mer stöd både från den egna chefen och från arbetsgemenskapen. Arbetsförmågan och återhämtningen från arbetet är sämre hos personer som utför administrativt arbete än hos andra. Vad gäller räddningspersonal i avtalsförhållande betonas känslan av utanförskap: möjligheterna att påverka upplevs som små och informationsflödet svagt.
Gemensamt strategiskt dokument för utvecklingen av arbetshälsan inom räddningsväsendet
Arbetshälsan påverkar arbetsförmågan, arbetsprestationen och utförandet av säkert arbete. Den är en viktig hållkraftsfaktor, eftersom god hälsa och arbetsförmåga kan förlänga arbetskarriären. Utvecklingen av arbetshälsan inom räddningsväsendet kräver harmonisering.
– Det behövs en målmedveten och långsiktig utveckling av arbetshälsan, där alla välfärdsområden och räddningsväsendets yrkespersoner deltar. I vår undersökning framkom en önskan från aktörer inom branschen om ett riksomfattande strategiskt dokument om arbetshälsan inom räddningsbranschen, berättar forskningsprofessor Jaana Laitinen vid Arbetshälsoinstitutet.
Utarbetandet av ett gemensamt strategiskt dokument förutsätter en omfattande analys av nuläget samt mål och indikatorer med hjälp av vilka framstegen systematiskt kan följas upp och åtgärdernas effektivitet utvärderas. Dessutom är det väsentligt att beakta olika yrkesgrupper i utvecklingsarbetet för att man ska kunna skapa helhetsbetonade lösningar för att utveckla arbetshälsan inom räddningsväsendet.
Undersökningen Hur går det med arbetshälsan inom räddningsbranschen
- Lägesbilden Mitä kuuluu pelastustoimen työhyvinvoinnille vuosina 2023 ja 2024 (på finska) (Julkari.fi)
- 11 räddningsverk deltog i enkäten om arbetshälsa år 2023 och 10 år 2024. År 2024 deltog dessutom för första gången även räddningspersonal i avtalsförhållande från fyra räddningsverk.
- Representanter för de organisationer som deltog i enkäten deltog också i en utvecklingsworkshop där man behandlade enkätens resultat och de bakomliggande faktorerna.
- Se också webbplatsen för forskningsprojektet Hur går det med arbetshälsan inom räddningsbranschen.
Ytterligare information
- Jaana Laitinen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, jaana.laitinen [at] ttl.fi, +358 30 474 6006
- Kirsikka Selander, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, kirsikka.selander [at] ttl.fi, +358 30 474 3065
- Nina Olin, äldre konsult, Arbetshälsoinstitutet, nina.olin [at] ttl.fi, tfn +358 30 474 7528
