Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 1.10.2025
Det har skett en positiv vändning i avsikterna att säga upp sig. För närvarande funderar ungefär var femte (22 %) arbetstagare ofta på att säga upp sig från sitt arbete. Avsikten att byta arbetsplats har minskat särskilt bland personer under 30 år.
– Arbetsengagemanget förutspår deltagande och vilja att fortsätta på den nuvarande arbetsplatsen, så dess ökning på befolkningsnivå och att nedgången äntligen upphört även hos unga kan förklara de minskade avsikterna att säga upp sig. Även den allmänna svaga situationen på arbetsmarknaden kan påverka saken, säger forskningsprofessor Jari Hakanen vid Arbetshälsoinstitutet.
Arbetshälsoinstitutets Hur mår Finland?-uppföljningsundersökning har följt arbetshälsan och arbetsattityderna sedan 2019. I den senaste resultatsammanställningen granskas förändringarna särskilt mellan sommaren 2023 och sommaren 2025.
Enligt resultaten har framtidstron försämrats. Både arbetstagare och chefer tror inte lika mycket som tidigare att deras arbete förändras till det bättre.
– Även om man på arbetsplatserna inte kan påverka den allmänna samhälleliga osäkerheten, kan arbetet erbjuda en gemenskap där varje medlem är värdefull och viktig. Detta kan främjas genom människoorienterat ledarskap, stöd och rättvist bemötande. I dessa tider är det ännu viktigare att värna om hoppet, och det finns lyckligtvis många sätt att göra det på arbetsplatserna, säger specialforskare Janne Kaltiainen vid Arbetshälsoinstitutet.
Arbetsengagemanget har förbättrats särskilt i slutet av yrkeskarriären
Allt fler känner arbetsengagemang, som är en positiv upplevelse av arbetshälsa. Dess förekomst har återgått till samma nivå som före coronapandemin. Vanligast är arbetsengagemang bland 56–65-åringar.
– Skillnaderna mellan åldersgrupperna är tydliga. Yngre åldersgrupper upplever i allmänhet mindre arbetsengagemang och oftare tristess i arbetet. Vi har observerat detta fenomen redan under tidigare år, säger forskare Sampo Suutala vid Arbetshälsoinstitutet.
Finländarnas upplevelse av sin egen arbetsförmåga har förblivit jämn under de senaste två åren, även om den är svagare än före coronapandemin. 39 procent upplevde att deras arbetsförmåga var god sommaren 2025. Mängden arbete som utförs när man är sjuk har också förblivit oförändrad.
Den allmänna upplevelsen av ensamhet har minskat något på befolkningsnivå och bland arbetstagare.
Unga har något mer utbrändhetssymtom
Utbrändhetssymtomen har förblivit på samma nivå under hela 2020-talet. Cirka 8 procent är sannolikt utbrända.
Ung ålder var förknippad med risken att bli utbränd. Det finns också skillnader mellan arbetsrollerna: av cheferna är 10 procent sannolikt utbrända, av arbetstagarna 7 procent.
– Cheferna belastas särskilt av för stor arbetsmängd. Bland symtomen på utbrändhet har kognitiva störningar ökat ytterligare hos dem. Som motvikt upplever cheferna att det finns många resurser i arbetet och de upprätthåller arbetsengagemanget på en god nivå. Man bör fästa uppmärksamhet vid belastningsfaktorerna i chefernas arbete vad gäller osäkerheten i arbetslivet och det ökade distansarbetet, säger Jari Hakanen.
Distansarbete konstaterades ha ett samband mellan mindre kronisk arbetsutmattning och arbetsbelastning. Å andra sidan har de som utför distansarbete mindre resurser i arbetet och arbetsengagemang.
– Distansarbete är kopplat till både positiva och negativa fenomen. Samtidigt som distansarbete kan hjälpa till att hantera arbetsbelastningen kan det tära på arbetets viktiga sociala resurser, såsom förtroende, upplevelsen av att bli hörd och betydelsen av det egna arbetet, säger Janne Kaltiainen.
Forskningsprojekt: Hur mår Finland?
Forskningsprojektet producerar information om hur arbetshälsan och olika arbetsattityder har utvecklats bland finländska arbetstagare under de senaste åren. De som svarade på enkäten var i arbetslivet aktiva finländare i åldern 18–65.
Den här gången undersöker man förändringar i finländarnas arbetshälsa från och med slutet av 2019 (n=1 567) till sommaren 2021 (n=1 418), sommaren 2023 (n=3 631) och sommaren 2025 (n=3 823). Gruppspecifika resultat granskas mellan åren 2023 och 2025, och alla fyra tidpunkterna används endast i siffror som gäller hela befolkningen.
För tillfället genomförs Hur mår Finland? som en del av projektet Verktygslåda för psykisk hälsa, som är en del av Finlands program för hållbar tillväxt. Finansieringen av projektet kommer från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (NextGeneration EU) via social- och hälsovårdsministeriet.
Projektsidan: Hur mår Finland?
Ytterligare information
- forskningsprofessor Jari Hakanen, jari.hakanen [at] ttl.fi, 040 562 5433
- specialforskare Janne Kaltiainen, janne.kaltiainen [at] ttl.fi, 050 476 5980
