Arbetsplatsutredning

I förutredningen sammanställs väsentlig information från arbetsplatsen (t.ex. utredning och bedömning av riskerna i arbetet, kemikalieförteckning, mätresultat) och information som samlats in inom företagshälsovården (t.ex. sjukfrånvarostatistik, yrkessjukdomar).

I förutredningen utreds nationell statistik genom att utnyttja särdragen inom arbetsplatsens bransch samt orsakerna till de vanligaste yrkessjukdomarna och sjukfrånvaron.

Genom att analysera den insamlade informationen skapas en grund för ett högkvalitativt arbetsplatsbesök: man fastställer sammansättningen av det multiprofessionella team som deltar i besöket och planerar de viktigaste tyngdpunkterna för observationer. 

Under arbetsplatsbesöket observeras arbetsförhållanden, arbetets belastningsfaktorer och exponering systematiskt enligt planen som utarbetats i förutredningen.  

Det viktigaste är att ta reda på arbetstagarnas kvalitativa och kvantitativa belastning och exponering för arbetsplatsens risk- och belastningsfaktorer under en vanlig arbetsdag.

Noggranna observationer som görs systematiskt är en förutsättning för att bedöma betydelsen för hälsan och arbetsförmågan.

Bedömningsbeslutet fattas genom att man jämför riskernas och belastningsfaktorernas kända effekter på hälsan och arbetsförmågan med den konstaterade mängden och kvaliteten på exponeringen eller belastningen.

Som hjälp vid bedömningsbeslutet används en skala i fem steg: obetydlig, ringa, måttlig, betydande, outhärdlig. Betydelsen av en risk- eller belastningsfaktor som bedöms vara åtminstone måttlig förutsätter att en åtgärdsrekommendation utarbetas. 

Resultaten av utredningen (dvs. bedömningarna) sammanställs i en skriftlig rapport som det rekommenderas att man går igenom tillsammans med arbetsplatsens representanter på ett separat responsmöte. Med hjälp av responsmötet kan företagshälsovården och arbetsplatsen stärka sin gemensamma syn på de rapporterade åtgärdsförslagen.

Rapporten innehåller både en aktuell lägesbild av problem och utvecklingsobjekt som anknyter till arbetsplatsens risk- och belastningsfaktorer och konkreta åtgärdsrekommendationer för dem.

När arbetsplatsens representanter godkänner åtgärdsförslaget avtalar man om roller, ansvar, tidsplanering och uppföljning i anslutning till genomförandet av åtgärden. 

Nedan följer ett exempel på bedömning av den hälsomässiga betydelsen av en kemisk riskfaktor i en arbetsplatsutredning. Exemplet framskrider stegvis från förutredningen till bedömningsbeslutet. 

Ladda ned bilden (pdf) 

1. Riskfaktorns hälsoeffekter: I förutredningen av arbetsplatsutredningen går man igenom arbetsplatsens utredning och bedömning av riskerna i arbetet, kemikalieförteckningen och säkerhetsdatabladen. Man sätter sig in i faroegenskaperna hos de kemikalier som används på arbetsplatsen och bildar sig en preliminär uppfattning om vilka risker arbetsplatsens kemikalier medför. 
2. Exponeringsuppgifter: Under arbetsplatsbesöket utreds arbetstagarnas exponering för kemikalier under en vanlig arbetsdag. Av exponeringsuppgifterna ska framgå vilka som exponeras och i vilka arbetsmoment samt om exponeringen till exempel är daglig, veckovis eller återkommande månadsvis. 
3. Bedömning av exponeringen: Vid bedömningen av exponeringen bedöms exponeringsnivån och hur mycket exponering som sker. Dessutom bedöms om andra arbetstagare exponeras för den kemikalie som en enskild arbetstagare använder i sitt arbete. 
4. Bedömning av den hälsomässiga betydelsen: Vid bedömningen av den hälsomässiga betydelsen ska man överväga hur sannolikt det är att kemikaliens hälsoeffekter börjar visa sig hos arbetstagaren som symtom eller sjukdom vid den utredda mängden och kvaliteten på exponeringen. Arbetstagarens personliga skyddsutrustning beaktas inte i bedömningen. 
5. Bedömningsbeslut: Bedömningsbeslutet beskrivs med en femgradig skala (obetydlig, ringa, måttlig, betydande, outhärdlig). Bedömningsbeslutet påverkas både av kemikaliens farlighet och exponeringens omfattning.

Resursfaktorer avser de egenskaper i arbetet som främjar arbetsförmågan och arbetshälsan. De kan minska belastningsfaktorernas inverkan, hjälpa arbetstagaren att uppnå målen för sin arbetsuppgift eller främja personlig tillväxt, lärande och utveckling i arbetet.  

Resurser är till exempel:

• socialt stöd
• kompetensutveckling
• flexibel arbetstid
• balans mellan arbete och privatliv
• möjligheter att påverka det egna arbetet.  

Arbetets resursfaktorer kan identifieras och utvärderas genom intervjuer och observationer samt med hjälp av enkäter som kartlägger till exempel arbetsatmosfären, ledarskapet, utvecklingsmöjligheter samt ändamålsenligheten hos hjälpmedel och arbetsredskap.

Vid behov kan arbetsplatsutredningen kompletteras med en riktad arbetsplatsutredning. En riktad utredning är i allmänhet nödvändig om man i den grundläggande arbetsplatsutredningen inte tillräckligt noggrant kan fastställa risk- och/eller belastningsfaktorernas betydelse för hälsan och arbetsförmågan.  

En riktad arbetsplatsutredning gör det möjligt att bekanta sig närmare med arbetsplatsens risk- och belastningsfaktorer, såsom arbetets kemiska, fysiska eller psykosociala faktorer.  

Utöver en yrkesutbildad person inom företagshälsovården kan en riktad utredning göras av en expert inom företagshälsovården på basis av en behovsbedömning som den yrkesutbildade personen har gjort. En riktad utredning görs alltid i samarbete med arbetsgivaren och arbetstagarna eller deras representanter.  

Det är bra att överväga en arbetsplatsutredning som utgår från arbetsverksamheten till exempel i situationer där förändringar i arbetet ger upphov till psykosocial belastning. Problemen kan ta sig uttryck i till exempel brådska, personkonflikter, förlust av meningsfullhet i arbetet och utbrändhet.

Syftet med en arbetsplatsutredning som utgår från arbetsverksamheten är att strukturera arbetets delområden och förändring. Aktörerna på arbetsplatsen söker i en inkluderande process efter grundorsakerna till arbetets psykosociala belastning och strävar efter att hitta lösningar som ökar arbetets smidighet och meningsfullhet.  

Företagshälsovården styr processen med hjälp av struktureringsverktyg och ser till att perspektiv som beaktar hälsan, arbetsförmågan och välbefinnandet tas med i utvecklingen av arbetet. Bedömningen av betydelsen för hälsan och effekten på arbetsförmågan ingår alltid i en arbetsplatsutredning som utgår från arbetsverksamheten.  

Genom att utnyttja arbetsplatsutredningsmodellen kan arbetsverksamhetsorienterat tänkande och dess verktyg även tillämpas på hälsoundersökningar, verksamhetsplanering och till exempel förändringsstöd på arbetsplatsen.