Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 16.10.2025
Arbetshälsoinstitutets färska undersökning jämför olika yrkesgrupper utifrån hur mycket känslomässig social interaktion som förekommer i arbetet och hur belastande dessa känslor är.
– Mängden känslomässig interaktion och belastning varierar mycket mellan olika yrken. Dessutom bestämmer den könsfördelade yrkesstrukturen mängden känslomässig belastning och ackumulerar den inom kvinnodominerade branscher, sammanfattar forskningsprofessor Ari Väänänen vid Arbetshälsoinstitutet.
De mest belastande känslorna i samband med social interaktion upplevdes av lågstadielärare samt handledare och rådgivare inom socialsektorn. Yrkesgrupperna är kvinnodominerade. Motsvarande känslor upplevdes som minst belastande av den mansdominerade yrkesgruppen gjuteriarbetare, svetsare och plåtslagare.
– Tidigare forskning har visat att känsloarbete och förväntningarna på det riktas asymmetriskt mot de båda könen i familjer och organisationer. Denna undersökning beskriver mer exakt hur förväntningarna på känsloarbete könsfördelas på den finländska arbetsmarknaden, säger specialforskare Antero Olakivi vid Arbetshälsoinstitutet.
Känslomässig belastning ur produktivitetens och arbetsflödets synvinkel
– Känslor i arbetet bör betraktas som fenomen som växer fram ur arbetslivets konstruktioner, inte enbart som enskilda arbetstagares erfarenheter. Då är det också möjligt att djupare förstå betydelsen av arbetets karaktär, organisatoriska ramar och könsrelaterade maktstrukturer bakom känslomässig belastning, säger Ari Väänänen.
Det är också viktigt att se på den känslomässiga belastningen ur arbetsproduktivitetens och arbetsflödets synvinkel. I yrken där känslomässig belastning är central är kärnan i arbetets framgång ett gynnsamt interaktionsförlopp eller åtminstone en tillräckligt fungerande interaktion.
– Kvaliteten och effektiviteten i till exempel sjukskötarens, kundrådgivarens eller lärarens arbete bygger till stor del på lyckade möten med patienter, kunder eller elever, beskriver Ari Väänänen.
Känslomässig belastning och dess samband med arbetsoförmåga på grund av psykisk ohälsa
Har känslomässig belastning samband med ökad risk för arbetsoförmåga på grund av psykisk ohälsa? Nya registerundersökningar stöder denna tolkning: sjukfrånvaron på grund av depression och ångest bland arbetstagare inom social- och hälsovårdsbranschen har ökat jämfört med arbetstagare inom andra branscher.
– Sambandet mellan känslomässig belastning och arbetsoförmåga bör utredas närmare i fortsättningen. I yrken med hög känslomässig belastning kan känslomässig belastning öka psykiska symtom och försämra arbetsförmågan mer än i andra arbeten, berättar Antero Olakivi.
Undersökningen är en del av projektet Erottavat emootiot: sukupolven ja -puolen rooli työelämän ja työkyvyn emotionaalisessa kokemisessa ja hallinnassa (på finska) , som finansieras av Arbetarskyddsfonden. Projektet pågår fram till juni 2026 och det kommer att ge ny information om differentiering av arbetsförmåga i anknytning till känslor. Utifrån forskningsrönen kan man utveckla nya tillvägagångssätt för utmaningar som rör arbetsförmåga och psykiskt välbefinnande.
Yrkesgrupperna fördelade enligt frekvensen av känslomässig interaktion och känslomässig belastningsgrad
Utifrån frekvensen av känsloväckande social interaktion och känslornas belastningsgrad kan de flesta yrkesgrupper klassificeras i den ena av två kategorier.
- Yrken med tät och belastande interaktion – hög belastning (29 % av yrkena)
- 52 procent av kvinnodominerade yrkesgrupper: flera yrken inom branscherna för social- och hälsovård och pedagogik.
- 7 procent av mansdominerade yrkesgrupper: butiksinnehavare (småföretagare) , kommissarier och överkonstaplar samt militärer.
- Yrken med periodvis och måttlig interaktion– låg belastning (41 %)
- 71 procent av mansdominerade yrkesgrupper, 15 procent av kvinnodominerade yrkesgrupper.
- Bland de stora mansdominerade yrkesgrupperna finns bland annat förare av tunga motorfordon, maskinmontörer och -reparatörer, jordbrukare och djuruppfödare, specialister inom programvaru- och applikationsutveckling samt experter inom fysik, kemi och teknik.
- Bland de stora kvinnodominerade yrkesgrupperna finns restaurang- och storhushållspersonal samt kontorssekreterare.
Bekanta dig närmare med materialet i tjänsten Arbetslivskunskap
- Materialet Känslomässig belastning i samband med interaktion i ett könsfördelat arbetsliv kan granskas per yrkesgrupp i tjänsten Arbetslivskunskap: www.tyoelamatieto.fi/sv/frontsida/material/differentierande-kanslor/
- Materialet innehåller 104 olika yrkesgrupper, som täcker 90 procent av de sysselsatta i Finland. Statistikcentralens statistik- och registeruppgifter från år 2023 har använts som bakgrundsinformation för yrkesklassificeringen, yrkenas könsfördelning och yrkesgruppernas storlek.
- Materialet baserar sig på enkätdelen om arbetslivet i undersökningen Hälsosamma Finland, som Arbetshälsoinstitutet har genomfört i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd. Över 7 000 sysselsatta personer svarade på enkäten åren 2022–2023.
Mer information
- Ari Väänänen, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, ari.vaananen [at] ttl.fi (ari[dot]vaananen[at]ttl[dot]fi), +35850 511 0530
- Antero Olakivi, universitetslektor, Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten, antero.olakivi [at] helsinki.fi (antero[dot]olakivi[at]helsinki[dot]fi), +358504484267
(Vid tiden för undersökningen var Olakivi specialforskare vid Arbetshälsoinstitutet)
