Arbetshälsan har försämrats samtidigt som oron för det egna arbetets framtid känns betungande

Enligt undersökningen Hur mår Finland? har finländarnas symtom på utbrändhet ökat och arbetsförmågan har försämrats något. Förväntningarna på det egna arbetets framtid har blivit mer negativa. Resurserna för arbetet är fortfarande på en god nivå, men trenden är fallande. De negativa effekterna av oro och osäkerhet kan motverkas genom att stärka arbetsgemenskapernas resurser.

Jari Hakanen

Janne Kaltiainen

Jie Li

Framtidsförväntningarna på arbetet har försämrats en aning. Enligt Arbetshälsoinstitutets undersökning Hur mår Finland? var 40 procent av finländarna i arbetsför ålder oroliga för hur det egna arbetet kommer att se ut i framtiden. Upp till 45 procent bedömer att de inte kan förutse vad som kommer att hända i det egna arbetet. Endast 16 procent trodde att deras arbete skulle förändras till det bättre i framtiden.

– Det finländska arbetslivet står inför en utmaning att lösa fyra negativa utvecklingsförlopp. Samtidigt har belastningsfaktorerna i arbetet ökat, resursfaktorerna försvagats, framtidsförväntningarna blivit osäkrare och symtomen på utbrändhet ökat. Lyckligtvis är förändringarna i jämförelse med situationen tidigare inte drastiska, men nu är det viktigt att stärka hoppet och resurserna inom arbetsgemenskaperna, säger forskningsprofessorn vid Arbetshälsoinstitutet Jari Hakanen.

Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning Hur mår Finland? har följt upp arbetshälsan och arbetsförhållandena sedan 2019. I den senaste resultatsammanställningen granskas förändringarna särskilt i de svar som samlats in från samma respondenter under tiden mellan sommaren 2025 och slutet av 2025.

Resurserna i arbetet är på en bra nivå, men trenden är fallande

Upplevelserna av arbetsresurserna har genomgripande minskat en aning. Till exempel rättvist bemötande och möjligheten att bli hörd minskade an aning på arbetsplatsen. I slutet av 2025 upplevde fortfarande majoriteten, 79 procent, rättvist bemötande i arbetet, även om siffran hade sjunkit med cirka två procentenheter sedan sommaren 2025. Samtidigt har ensamheten i arbetet ökat något, och ungefär var femte upplever ensamhet. Var fjärde upplever allmän ensamhet.

– Genom att satsa på sociala resurser i arbetet är det möjligt att motverka de negativa effekterna av oro och osäkerhet. Oberoende av vilken situation som råder i samhället är det möjligt att på arbetsplatsen säkerställa rättvist bemötande, erbjuda stöd och möjlighet att bli hörd. Särskilt i osäkra tider är det viktigt att vi tillhör en grupp där vi uppskattas och får stöd vid behov, säger specialforskare Janne Kaltiainen vid Arbetshälsoinstitutet.

Många belastande krav i arbetet har däremot ökat. Till exempel motstridiga förväntningar är något man upplever mer än tidigare.

– Det lönar sig att ingripa i tid i den negativa trenden som gäller arbetets resurser, så att goda arbetsförhållanden även i fortsättningen är en styrka i det finländska arbetslivet. I svåra tider är chefernas roll mycket viktig. I jämförelse med andras arbete ser man samtidigt i chefernas arbete mer belastning och mindre stöd, vilket med tiden kan försämra deras arbetshälsa, berättar Jie Li, forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

– En fin styrka i dagens arbetsliv är att precis alla kan ta initiativ för att förbättra arbetet. I den egna arbetsgemenskapen kan man till exempel värna om en god atmosfär, ta hand om varandra och komma på idéer om bättre rutiner, fortsätter Li.

Symtom på utbrändhet har ökat särskilt bland 30–45-åringar

Inom arbetshälsans delområden förekommer en svag försämring jämfört med sommaren 2025. Det är allt vanligare att bli uttråkad i arbetet och arbetsförmågan sjunker. Av respondenterna ansåg 37 procent att deras arbetsförmåga var utmärkt, jämfört med 39 procent för ett halvår sedan. Arbetsengagemanget, som beskriver positiv arbetshälsa, är dock på samma nivå som tidigare.

Även symtomen på utbrändhet har ökat. Cirka 9 procent lider av sannolik utbrändhet, jämfört med 8 procent för ett halvår sedan. En förhöjd risk har 16 procent. Totalt uppvisar alltså var fjärde finländare symtom på utbrändhet på en oroväckande nivå. Bland symtomen på utbrändhet har cynism och störd känslohantering ökat.

Utbrändhetssymtomen har ökat bland 30-45-åringar och är betydligt vanligare än i andra åldersgrupper. Av dessa upplevde upp till 13 procent allvarliga symtom på utbrändhet. Orsaken till detta jämfört med andra åldersgrupper är högre krav på arbetet och mindre resurser i arbete. I den här åldersgruppen upplevde man oftare än i andra att krafterna i arbetet sjunker på grund av livet i övrigt.

Personer i trettio- och fyrtioårsåldern var också mer osäkra och oroliga för sitt eget arbetes framtid än andra. Många håller på med att få ihop livspusslet. Kanske är det också så att debatten om arbetslivet ibland har fokuserat för mycket på antingen unga eller gamla och ignorerat personer som finner sig i mitten av yrkeskarriären, funderar Jari Hakanen.

– Det positiva budskapet i vår undersökning är att det fortfarande finns klart mer bra än dåligt i det finländska arbetslivet. Samtidigt är ett annat viktigt budskap att situationen har försämrats något. Även om de förändringar som skett under halvåret inte är stora är det viktigt att ingripa i utvecklingen i tid. Främjande av välbefinnande i arbetet är också viktigt med hänsyn till arbetsplatsernas produktivitet och hållbara framgång, säger Janne Kaltiainen.

Forskningsprojekt: Hur mår Finland?

Forskningsprojektet producerar information om utvecklingen av arbetshälsan och arbetsförhållandena hos finländska arbetstagare. Undersökningsmaterialet består av enkätsvar från arbetande finländare i åldern 18–65 år.
I resultatsammanfattningen granskas denna gång förändringarna i finländarnas arbetshälsa och arbetsförhållanden mellan slutet av 2019 (N=1 567), våren 2023 (N=3 631) och sommaren och slutet av 2025 (N=2 143).
Undersökningsmaterialet för åren 2019, 2023 och 2025 samlades in från olika respondentgrupper. Undersökningsmaterialet för sommaren 2025 och slutet av 2025 samlades in från samma respondentgrupp, dvs. enkätmaterialet i fråga är ett s.k. longitudinellt material där samma respondents svar vid olika tidpunkter under sommaren och slutet av 2025 har kombinerats.
I 2025 var Hur mår Finland? en del av projektet Verktygslåda för psykisk hälsa, som ingick i Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet. Projektets finansiering kom från EU:s engångsinstrument för återhämtning (NextGeneration EU) via social- och hälsovårdsministeriet. Efter 2026 sköts projektets finansiering av Arbetshälsoinstitutet.
Se projektets tidigare resultat på projektsidan: Hur mår Finland?