Arbetshälsoinstitutets och Europeiska arbetsmiljöbyråns pressmeddelande 8.9.2025
Algoritmiskt ledarskap är redan vardag inom många branscher, såsom kundservice, lagerarbete och transportarbete. ALMA-AI-projektets rapport lyfter fram en enkät som besvarats av över 6 000 arbetstagare i Finland, Danmark, Norge och Sverige, där tre av fyra arbetstagare, särskilt inom lagerarbete, kundservice och detaljhandel, uppger att minst en form av algoritmiskt ledarskap används på deras arbetsplats.
De vanligaste metoderna var övervakning av arbetets utförande, utvärdering av arbetsprestationen samt automatisk fördelning av uppgifter med hjälp av algoritmer eller artificiell intelligens.
Översikten lyfter fram ökade psykosociala risker
Undersökningar och utredningar som grundar sig på statistikmaterial och som granskats i översikten visade att ju mer algoritmiskt ledarskap utnyttjas i arbetet, desto vanligare är psykosociala riskfaktorer. Riskfaktorer som framkommer är ökade krav på arbetet, såsom tidspress och överdriven arbetsbelastning och minskade resurser i arbetet, såsom möjligheter att hantera det egna arbetet och socialt stöd.
– Intensivt utnyttjande av algoritmiskt ledarskap är kopplat till ökad stress bland arbetstagarna. Särskilt oroväckande är kombinationen av ökade krav och minskade resursfaktorer som är förknippad med algoritmiskt ledarskap. Förutom att arbetets krav är rimliga spelar även arbetets resurser en central roll i hanteringen av belastningen, konstaterar forskare Heidi Lahti från Arbetshälsoinstitutet som deltog i forskningsgruppen.
Enligt forskningsgruppen är de system som används ofta primärt utformade för att förbättra arbetsproduktiviteten. Arbetstagarna får ofta begränsat information om systemens funktion och de upplever att deras egna möjligheter att påverka är små.
– En central utmaning är att systemen inte är transparenta. När arbetstagarna inte vet vilken information systemen samlar in, hur den används och vad besluten grundar sig på, uppstår osäkerhet och misstro, berättar forskningsgruppens andra finländska representant, utvecklingschef Teppo Valtonen från Arbetshälsoinstitutet.
Delaktighet och öppenhet har en nyckelroll
Valtonen och Lahti betonar att det är bra att involvera arbetstagarna i planeringen och användningen av systemen.
– Resultaten ska inte tolkas så att tekniken i sig är ett problem. Det avgörande är hur algoritmiskt ledarskap genomförs i praktiken. Det är viktigt att komma ihåg att arbetstagarnas möjlighet att påverka gemensamma frågor och transparens inte bara är god praxis, utan forskning har visat att de är centrala för arbetshälsan, betonar Lahti och Valtonen.
Mer information:
- Heidi Lahti, forskare, Arbetshälsoinstitutet, +358304742504, heidi.lahti [at] ttl.fi (heidi[dot]lahti[at]ttl[dot]fi)
- Teppo Valtonen, utvecklingschef, Arbetshälsoinstitutet +358304742625, teppo.valtonen [at] ttl.fi (teppo[dot]valtonen[at]ttl[dot]fi)
Läs rapporten
ALMA-AI-projektet och dess bakgrund
- Projektet "Algoritmiskt ledarskap och AI-baserade system samt deras inverkan på arbetshälsan och säkerheten på arbetsplatsen" är en del av det europeiska PEROSH-nätverkets verksamhet.
- Förutom Arbetshälsoinstitutet i Finland deltar INSST (ledare för projektet, Spanien), AUVA (Österrike), CIOP-PIB (Polen), INAIL (Italien), INRS (Frankrike) och TNO (Nederländerna) i projektet. Projektet kartlägger användningen av algoritmiskt ledarskap och dess inverkan inom olika branscher. I översikten som genomförts i projektet och den tillhörande rapporten har man utnyttjat undersökningar och utredningar som baserar sig på statistikmaterial, fallstudier samt tidigare litteraturöversikter. Flera omfattande europeiska material ingår, bland annat Europeiska arbetsmiljöbyråns OSH Pulse-enkät (27 250 respondenter i EU) och de nordiska fackförbundens enkät (6 769 respondenter).
- Med algoritmiskt ledarskap avses stödjande eller automatisering av beslutsfattande som gäller organisering av arbete med hjälp av digital teknik (inkl. artificiell intelligens). Det kan till exempel synas i hur arbetsuppgifter fördelas, hur arbetstid och arbetsprestationer följs upp eller hur arbetets resultat bedöms och belönas.
Om avsändaren av meddelandet
- Arbetshälsoinstitutet är den nationella kontaktpunkten för Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, i Finland. Vi stöder ämbetsverkets verksamhet genom att förmedla europeisk forskningsdata till finländska arbetsplatser. Vi förmedlar också information till EU-OSHA om det finländska arbetslivets tillstånd och goda praxis.
- Som en del av samarbetet ordnas kampanjen Friska arbetsplatser i ett digitalt arbetsliv 2023–2025, som ökar medvetenheten om inverkan av digitalisering och artificiell intelligens på arbetshälsan och arbetssäkerheten. Läs om kampanjen: terveellinentyo.fi
- Kampanjens kostnadsfria avslutande webbseminarium ordnas torsdagen den 23 oktober 2025 kl. 9–12. Ta en titt på programmet och anmäl dig: Tekoäly tulee esihenkilötyöhön – luotatko kokemukseen vai koneeseen? | Arbetshälsoinstitutet
