Arbetshälsoinstitutets enkät bland arbetstagare visar att den gröna omställningen redan har förändrat arbetsuppgifter, arbetets innehåll och kompetensbehov. Arbetsplatserna kartlägger emellertid inte ännu systematiskt vilken ny kompetens som den gröna omställningen kräver av arbetstagarna och hur kompetensen bör stärkas.
Det är också ännu ganska sällsynt att miljökompetens stöds på arbetsplatserna. Endast en femtedel av respondenterna uppgav att utbildningar som är öppna för alla ordnas på arbetsplatsen och var tionde hade själv deltagit i en sådan. Möjligheterna att utveckla kompetensen varierar beroende på verksamhetsområde, organisationens storlek, utbildningsbakgrund och delvis även kön och ålder.
– Att främja den gröna omställningen är också en kompetensfråga. Nuvarande åtgärder är inte tillräckliga för att uppnå målen. Dessutom riktas de ojämnt och stöder inte en rättvis övergång, säger Sara Malve-Ahlroth, specialsakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet.
Att förutse kompetensbehoven syns på olika sätt inom olika branscher
Arbetsgivarens möjligheter till utveckling av kompetensen rapporterades mest inom industri och byggande, tekniska och logistiska tjänster samt offentlig förvaltning och församlingar. Det fanns också skillnader mellan branscher i fråga om förutseendet av kompetensbehov: det rapporterades mest av arbetstagare inom teknik- och logistikbranschen (18 %) och mest sällan av arbetstagare inom social- och hälsovårdsbranschen (5 %).
Resultaten stöder också tidigare forskning om att organisationsorienterad utveckling av grön kompetens är vanligare i de mansdominerade teknik- och industribranscherna och att arbetstagarnas eget intresse är mindre. I de kvinnodominerade hälso- och sjukvårds- och utbildningsbranscherna är arbetstagarna däremot i genomsnitt mer intresserade av grön kompetens och tar mer ansvar för utvecklingen av arbetet, men organisationsorienterad utveckling är mindre vanlig.
Unga och lägre utbildade får mer sällan stöd än andra
Enligt enkäten erbjuder stora organisationer fler möjligheter till kompetensutveckling än mindre organisationer, och högutbildade har bättre utvecklingsmöjligheter än lågutbildade.
Arbetstagare under 30 år deltog allra minst i alla former av kompetensutveckling som nämndes i enkäten. Av dem deltog endast 5 procent i öppna utbildningar och 4 procent i utbildningar riktade till en begränsad grupp.
– Ungas låga deltagande är en viktig observation. Om arbetstagare i början av yrkeskarriären inte kan delta i utvecklingen av den gröna kompetensen, kan kompetensen och beredskapen att svara på förändringar i arbetet fördelas ojämnt redan tidigt, säger Meeri Karvinen, specialforskare vid Arbetshälsoinstitutet.
Kompetensutveckling förlitar sig för mycket på informellt lärande
Enligt undersökningen sker det mesta av lärandet i anslutning till den gröna omställningen informellt i den interna interaktionen på arbetsplatsen och när arbetsuppgifterna förändras, och deltagande i formell utbildning är sällsynt. Alla arbetstagare vet inte heller vilken typ av stöd som är tillgängligt och stödet kan endast riktas till vissa grupper inom organisationen.
Resultaten tyder på att det delvis är samma personer som deltar i kompetensutveckling både i arbetet och på fritiden. Detta visar att arbetstagarnas eget intresse för miljöfrågor för närvarande spelar en stor roll för att främja den gröna omställningen.
– Att främja den gröna omställningen kan inte enbart vara beroende av arbetstagarnas eget intresse. På arbetsplatserna behövs en mer systematisk kartläggning av kompetens, ett mångsidigare utbildningsutbud och ett starkare stöd även för arbetsplatslärande, påminner Malve-Ahlroth.
Läs rapporten
- Läs rapporten i Julkari (på finska): Vihreän siirtymän osaaminen ja oppiminen työpaikoilla: Työntekijöiden näkemyksiä työn muuttumisesta ja osaamisen kehittämisestä
Bakgrund om undersökningen
- Medarbetarenkäten Klimatförändring och arbete genomfördes åren 2022 och 2025. I den här undersökningen granskas resultaten från enkäten 2025 om arbetstagarnas syn på kompetensen kring den gröna omställningen på arbetsplatsen.
- Projektets webbplats (på finska): Digivihreän siirtymän ymmärtäminen ja tukeminen osana työhyvinvointia
Ytterligare information
- Sara Malve-Ahlroth, specialsakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, sara.malve-ahlroth [at] ttl.fi (sara[dot]malve-ahlroth[at]ttl[dot]fi), +358 50 527 8625
- Meeri Karvinen, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, meeri.karvinen [at] ttl.fi (meeri[dot]karvinen[at]ttl[dot]fi), +358 50 472 0424
