Arbetstagare som rekryterats från utlandet – hur inkludera framgångsrikt i arbetsgemenskapen

Den här handboken har utarbetats som stöd för organisationer inom social- och hälsovården som rekryterar arbetskraft från utlandet. Handboken fokuserar särskilt på faktorer som är centrala då organisationer tar emot arbetstagare som rekryterats från utlandet samt introducerar dem i arbetsgemenskapen och arbetet efter inresan och under de första åren.
-

I vilka frågor ger handboken information och tips?

  • Hur främja möjligheterna att komma in i arbetsgemenskapen och arbetet redan i rekryteringsskedet?
  • Hur förbereda arbetsgemenskapen för att ta emot arbetstagare som rekryterats från utlandet?
  • Vad bör beaktas i introduktionen för arbetstagare som rekryterats från utlandet?
  • Vad bör chefen beakta när en arbetstagare som rekryterats från utlandet kommer till arbetsgemenskapen? Och hur kan organisationen stöda chefernas arbete?
  • Hur främja delaktigheten för arbetstagare som rekryterats från utlandet och deras möjligheter att komma in i arbetsgemenskapen?
  • Hur säkerställa att arbetet och växelverkan löper smidigt på en flerspråkig arbetsplats och att utländska arbetstagares språkkunskaper utvecklas i arbetet? 

För vem?

Handboken riktar sig i första hand till personer som ansvarar för internationell rekrytering inom social- och hälsovårdsorganisationer, personer som ansvarar för personalens och organisationens utveckling samt till chefer och ledning. 

Varför?

Den åldrande befolkningen kommer i framtiden att visa sig i form av ett allt större underskott på arbetskraft inom social- och hälsovården. De nuvarande sjukskötarna och närvårdarna går i pension samtidigt som omsorgsbehovet ökar till följd av att befolkningen åldras. För att säkerställa tillräckliga omsorgs- och hälsovårdstjänster och tillräcklig arbetskraft behövs flera åtgärder och lösningar. En lösning är att rekrytera arbetskraft från utlandet på ett etiskt hållbart sätt.

För att rekryteringen ska lyckas är det viktigt – ur såväl den rekryterades som ur den rekryterande organisationens synvinkel – att arbetstagarna från utlandet kommer in i sina arbetsgemenskaper och kan utföra sitt arbete på ett resultatrikt och högklassigt sätt som en del av vårdteamet. Det är också viktigt att de mår bra i sitt arbete, vill stanna kvar på sin arbetsplats en längre tid och får arbeta med uppgifter som motsvarar deras kompetens. 

Vad?

Att anställa arbetstagare från utlandet är inte ett nytt fenomen, men många organisationer inom social- och hälsovården står inför något nytt när de rekryterar arbetstagare från utlandet. Rekrytering från utlandet inom social- och hälsovårdsbranschen förknippas med faktorer som är bra att beakta när man planerar rekryteringar och tar emot de personer som rekryterats.

Det kan vara en fördel att organisationen sedan tidigare har erfarenhet av kulturell mångfald. Det faktum att vissa yrken inom social- och hälsovården är reglerade och att få nykomlingar har tidigare erfarenhet av Finland eller att arbeta i Finland medför dock en extra dimension när det gäller att få arbetstagare som rekryterats från utlandet att etablera sig samt komma in i arbetet och arbetsgemenskapen.   

I handboken beskrivs hur man redan från början av rekryteringsprocessen kan främja möjligheterna att komma in i arbetet och arbetsgemenskapen för en arbetstagare som rekryterats från utlandet. Introduktionen kräver tid och resurser i början, men det lönar sig att satsa på den. Rekryteringar från utlandet förändrar också chefens arbete.

Det är viktigt att arbetstagaren inkluderas i arbetsgemenskapen både med tanke på arbetets smidighet och arbetshälsan. Det har också betydelse för om arbetstagaren vill stanna kvar i organisationen och vid arbetsenheten. När det gäller rekryteringar från utlandet kan man inte förbigå språkkunskapens betydelse, och språkfrågor är hela arbetsgemenskapens sak. Det är skäl att satsa på nya språkmedvetna arbetssätt i de rekryterande organisationerna.

De rekryterande organisationerna bör också fästa uppmärksamhet vid att de samtidigt som de stöder den övriga personalens kompetensutveckling även garanterar att arbetstagare som rekryterats från utlandet har möjligheter att fördjupa sin kompetens och avancera i sin karriär.

De sex delarna i handboken utgör separata helheter, men de anknyter till varandra och överlappar delvis. Till exempel berör språkfrågan på något sätt alla delar. Vi rekommenderar att du bekantar dig med varje del.

Forskning bakom handboken

Handboken har producerats inom projektet Rekrytering från utlandet och arbetsplatsens attraktionskraft inom social- och hälsovårdssektorn (Ulkomailta rekrytointi ja työpaikan pitovoima sote-alalla), som genomfördes med stöd från Ami-stiftelsen.

Handboken grundar sig på en undersökning som inom projektet gjordes i tre organisationer inom social- och hälsovården i huvudstadsregionen, till vilka man redan hade börjat rekrytera arbetstagare med filippinsk bakgrund och rekryterade fler arbetstagare under projektets gång. Största delen av de som rekryterades hade avlagt antingen sjukskötar- eller närvårdarexamen (practical nurse) i Filippinerna. Dessutom rekryterades personer som arbetat som omsorgsassistenter (care giver) till organisationerna.

I undersökningen intervjuades organisationernas arbetstagare som rekryterats från utlandet, deras arbetsplatshandledare, chefer, ledningen, representanter för HR och andra sakkunniga samt representanter för intressentgrupper.  Dessutom gjordes observationer på arbetsplatserna. God praxis och utvecklingsbehov som lokaliserats i undersökningen behandlades i workshoppar som ordnades för organisationerna i syfte att vidareutveckla praxisen och söka nya lösningar.

Handboken har utarbetats av ledande expert Barbara Bergbom och forskare Mirkka Vuorento från Arbetshälsoinstitutet.

Anvisning för hänvisning:
Bergbom, B. och Vuorento, M. 2025. Arbetstagare som rekryterats från utlandet – hur inkludera framgångsrikt i arbetsgemenskapen. Arbetshälsoinstitutets webbplats. Hämtad dd.mm.åååå.  (Länk)

Nyckelord

Förändringen av arbetslivet