Bedömning av och stöd för arbetsförmågan inom företagshälsovården

Från den offentliga hälso- och sjukvården gör läkaren – och i vissa välfärdsområden även sjukskötaren, fysioterapeuten, hälsovårdaren eller barnmorskan – med patientens samtycke en remiss till företagshälsovården för bedömning och stöd av arbetsförmågan. 

Den offentliga hälso- och sjukvården ansvarar för uppföljning och behandling av sjukdom eller efter en åtgärd, om inget annat har överenskommits med företagshälsovården. Inom den offentliga hälso- och sjukvården bedöms sjukdomens påverkan på funktionsförmågan samt de begränsningar som sjukdomen, behandlingen eller åtgärden medför.

Från den specialiserade sjukvården görs remiss eller annan hänvisning patientgruppvis eller specialområdesvis vid en överenskommen tidpunkt (till exempel vid ett poliklinikbesök eller i samband med en åtgärd). Inom primärvården görs remiss eller annan hänvisning för patienten, till exempel i följande situationer:

• Arbetet orsakar eller förvärrar symtom  
• Symtomen/sjukdomen gör det svårare att klara sig i arbetet  
• Sjukdomen begränsar arbetsuppgifterna
• Behandlingen av en sjukdom påverkar arbetsförmågan eller begränsar arbetsuppgifterna
• Återkommande sjukfrånvaro  
• Långvarig sjukfrånvaro
• Arbetsbegränsningar på grund av graviditet
• Problem med belastningen i arbetet eller arbetsergonomin
• Psykosocial belastning i arbetsmiljön påverkar arbetsförmågan

En tydlig och konsekvent bedömning av arbetsförmågan stöder individens förutsättningar att återgå till arbetet samt rättidiga och ändamålsenliga åtgärder för att upprätthålla, återställa och förebygga permanent nedsättning av arbetsförmågan. Bedömning och stöd av arbetsförmågan är företagshälsovårdens yrkespersoners specialkompetens, och företagshälsovården är den enda aktören inom hälso- och sjukvården som har direkt kontakt med arbetsplatserna. 

Se Lauris patientberättelse. Videons längd är cirka sju minuter.

Både vid bedömning av arbetsförmågan och vid främjande av arbetsförmågan avses med arbetsförmågan människans förmåga att prestera i sin egen arbetsuppgift eller att utföra arbete. Arbetsförmågan kan illustreras med hjälp av Arbetsförmågehuset. Modellen Arbetsförmågehuset baserar sig på Arbetshälsoinstitutets forskning om de faktorer som påverkar arbetsförmågan.

Arbetsförmågehuset har fyra våningar:

• På första våningen finns hälsa och funktionsförmåga,
• på andra våningen kompetens,
• på tredje värderingar, attityder och motivation samt
• på fjärde våningen ledarskap, arbetsgemenskap och arbetsförhållanden.

Arbetsförmågehuset står stadigt då alla våningar stöder varandra. När människan, arbetet eller verksamhetsmiljön förändras måste man se till att våningarna passar ihop.  

Företagshälsovården ska arbeta oavhängigt, etiskt, konfidentiellt, tvärvetenskapligt och multidisciplinärt. Verksamheten överenskoms tillsammans med arbetsplatsen och dokumenteras i företagshälsovårdens verksamhetsplan. Därtill bör bedömningen av arbetsförmågan grunda sig på klientens behov och genomföras i ändamålsenlig omfattning på ett kostnadseffektivt sätt.

Målet är att stödja arbetstagarens rättidiga återgång i arbetet genom att anpassa insatserna enligt arbetsplatsens förutsättningar. Klientens aktiva medverkan är avgörande. En fungerande arbetsförmågebedömningsprocess förutsätter att verksamheten organiseras och att kompetensen säkerställs.

Kännetecken för god praxis i verksamheten

• Inom företagshälsovårdsenheten finns en skriftlig processbeskrivning för arbetsförmågebedömning och dess samordning.
• Alla personer som deltar i arbetsförmågebedömningsprocessen inom företagshälsovårdsenheten har fått introduktion i arbetsförmågebedömning och dess samordning.
• Företagshälsovårdsproducenten ordnar regelbunden fortbildning i arbetsförmågebedömning och säkerställer att personalen deltar i tillräcklig omfattning.
  
  En företagare, som arbetar själv och/eller har personal som via ett underleverantörsavtal arbetar hos en företagshälsovårdsproducent, ansvarar för regelbunden fortbildning i arbetsförmågebedömning både för sig själv och sin personal. Företagaren säkerställer också att personalen deltar i tillräcklig omfattning i utbildningarna.
  
  En yrkesutövare som verkar inom företagshälsovården och varje yrkesperson verksam inom företagshälsovården ansvarar för att upprätthålla sin kompetens i arbetsförmågebedömning.

Roller och kompetens relaterade till arbetsförmågebedömning  

• Företagsläkaren ansvarar för bedömningen av behovet av sjukfrånvaro, känner till de sociala förmånerna och deras grunder som är kopplade till återgång i arbete och stödet av arbetsförmågan, och hänvisar vid behov till en expert inom det sociala området.
• Övriga professioner inom företagshälsovården har grundläggande kunskap om de sociala förmånerna och deras grunder som är kopplade till återgång i arbete och stödet av arbetsförmågan, och hänvisar vid behov till företagsläkaren.
• Företagshälsoläkaren känner till rehabiliteringssystemet och rehabiliteringsmöjligheterna för personer i arbetsför ålder samt deras grunder, och hänvisar vid behov till en expert inom det sociala området.
• Övriga professioner inom företagshälsovården har grundläggande kunskap om rehabiliteringssystemet och rehabiliteringsmöjligheterna för personer i arbetsför ålder samt deras grunder, och hänvisar vid behov till företagsläkaren.
• Alla professioner inom företagshälsovården som deltar i bedömningen av arbetsförmågan känner till klientens arbete, arbetsförhållanden och arbetets krav.
• Företagshälsovårdens yrkesperson kan, utifrån sin egen roll, bedöma klientens hälsotillstånd och funktionsförmåga (fysisk, psykisk, kognitiv och social) i relation till arbetsuppgifternas krav och arbetsförhållanden.
• Företagshälsovårdens yrkesperson känner till de centrala mätarna och metoderna för bedömning av arbets- och funktionsförmåga inom sitt eget område och kan tolka resultaten vid bedömning av arbetsförmåga.
• Företagshälsovårdens yrkesperson känner till de möjligheter som överenskommits inom företagshälsovårdssamarbetet för stöd av arbetsförmåga och återgång i arbete (till exempel möjligheter till anpassat arbete). 

God praxis för multiprofessionell bedömning av arbetsförmåga enligt TYÖOTE-modellen inom företagshälsovården (pdf)

Presentation: God praxis för multiprofessionell bedömning av arbetsförmåga enligt TYÖOTE-verksamhetsmodellen inom företagshälsovården (pdf)

Intervjumallen fungerar som en checklista för case managern vid det första kontakttillfället med klienten. Med hjälp av checklistan säkerställs att centrala uppgifter kartläggs och att processen för bedömning av arbetsförmåga startar på ett konsekvent sätt. I checklistan anges vilka saker som kontrolleras före kontakten, vilka frågor som utreds under den inledande intervjun, vad case managern utifrån den insamlade informationen bör komma ihåg att bedöma och informera om samt vilka uppgifter som utförs efter inledningsintervjun.  

Ladda ner case managerns intervjumall (pdf)

Företagshälsovårdens yrkespersoner bör relatera bedömningen av klientens funktionsförmåga till arbetsuppgifternas krav och arbetsmiljön samt behärska metoder inom sitt område, välja ändamålsenliga metoder och mätare och kunna tolka resultaten som en del av en helhetsbedömning av arbetsförmågan.

Användningen av metoder och mätare förutsätter att användaren har tillräcklig kompetens för en ändamålsenlig användning och möjlig anpassning. Valet av metod och mätare bör göras individuellt utifrån klientens arbete, arbetsförhållanden och arbetets krav, med beaktande av klientens hälsotillstånd och eventuella begränsningar i funktionsförmågan.

Ladda ner förteckningen över metoder och mätare (pdf)

Efter bedömningen av arbetsförmågan börjar man planera patientens återgång till arbetet i rätt tid genom att till exempel nyttiggöra möjligheterna till anpassning av arbetet eller modellen för ersättande arbete. Anpassning av arbetet innebär att personens arbetsuppgifter anpassas så att de motsvarar hens arbetsförmåga. Anpassning av arbetet kan användas när symtomen begränsar arbetet något. Ersättande arbete utnyttjas när patientens symtom helt förhindrar utförandet av tidigare arbetsuppgifter.

Metoder för att stödja återgången till arbetet

Case managern följer upp klientens arbetsförmåga och behovet av stöd för arbetsförmågan före och efter återgången till arbetet. Uppföljningen kan genomföras antingen via distanskontakt eller på mottagningen.

Nätverksmöte

Ett nätverksmöte ordnas när arbetstagaren, chefen och företagshälsovården tillsammans vill diskutera praktiska frågor om arbetsförmågan och återgången till arbetet. Vem som helst av deltagarna kan ta initiativ till nätverksmötet. På nätverksmötet diskuteras alltid arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga i förhållande till arbetets krav. På nätverksmötet behandlas inga detaljerade hälsouppgifter.    

I nätverksmötet deltar:

• arbetstagaren
• chefen och
• företagshälsovårdens representant.
• Arbetstagaren kan också om hen så önskar be en stödperson att delta i nätverksmötet.

Arbetsplatsens representant ska ha möjlighet att besluta om hur arrangemangen för återgång till arbetet ska genomföras. Alla personer som deltar i nätverksmötet har tystnadsplikt om känsliga uppgifter behandlas under nätverksmötet.

Förberedelser inför nätverksmötet

Arbetsplatsens representant ska utreda vilka möjligheter arbetsplatsen har att anpassa arbetstagarens arbete och arbetsarrangemang. Dessutom tar hen reda på vilka krav som finns för de olika arbetsuppgifterna och alternativen.

Arbetstagaren ska se till att företagshälsovården har tillgång till alla uppgifter i patientjournalen som gäller hens ärende. Vanligtvis är det enklast att sköta detta genom att ge företagshälsovårdsaktören rättigheter till Kanta-systemet.

Arbetstagaren ska på förhand fundera över vilka anpassningar eller förenklade arbetsuppgifter som skulle stöda den egna arbets- och funktionsförmågan samt underlätta återgången till arbetet. Dessutom förbereder sig arbetstagaren för att diskutera frågor som inverkar på arbetstagarens förmåga att klara sig i arbetet.

Arbetstagaren och företagshälsovårdens representant ska före nätverksmötet diskutera frågor som är bra att ta upp på nätverksmötet. Samtidigt är det bra att fundera över vilka frågor som behandlats med företagshälsovården som arbetstagaren inte vill ta upp med arbetsgivaren på nätverksmötet.   

Företagshälsovården ska komma överens om vem i teamet som ska kalla parterna till nätverksmöte. Samtidigt ska man säkerställa att den företagsläkare som deltar i mötet har tillgång till aktuella journalanteckningar av yrkespersoner inom företagshälsovården och andra nödvändiga uppgifter under mötet. Dessa är till exempel:

• aktuell information om personens arbetsförmåga och återhämtningsprognos
• uppgifter om faktorer och tidtabeller som anknyter till återgång till arbetetsamt
• uppgifter om arbetsplatsens modeller för tidigt stöd som antecknats i företagshälsovårdens verksamhetsplan.

Av nätverksmötets slutsatser upprättas en promemoria där man antecknar överenskomna saker, till exempel hur och vem som följer upp situationen på arbetsplatsen och inom företagshälsovården. Vid behov kan man också komma överens om ett uppföljningsmöte. I allmänhet samlas man till nätverksmötet på arbetsplatsen eller i företagshälsovårdens lokaler, men mötet kan också hållas på distans.

Arbetshälsoinstitutet: Arbetsförmåga

Databasen TOIMIA (på finska): Metoder för bedömning av fysisk, psykisk och social funktionsförmåga  

Arbetshälsoinstitutet: Vad är anpassning av arbete?

FPA:  Verktyg för att stödja arbetstagarens arbetsförmåga och rehabilitering

Arbetshälsoinstitutet: Företagshälsovårdens personal

Arbetshälsoinstitutet: Nätverksmötet 

Tuisku, K., Vuokko, A., Puustinen, N., & Laukkala, T. (2022). Psyykkisen työ-ja toimintakyvyn arviointiin tarvitaan yhtenäisiä käytäntöjä. Suomen lääkärilehti.